Dendrocopos leucotos
Den vitryggiga hackspetten är en av Nordens mest ståtliga och sällsynta hackspettar. Med sin karakteristiska vita ryggteckning och storlek mellan mindre hackspett och spillkråka är den lätt att känna igen om man har turen att se den.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.1–0.135 kg
⏳Livslängd
5–11 år
🍽️Föda
Insektsätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.1–0.135 kg
24–26 cm
38–40 cm
5–11 år
Insektsätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Den vitryggiga hackspetten är en av Nordens mest ståtliga och sällsynta hackspettar. Med sin karakteristiska vita ryggteckning och storlek mellan mindre hackspett och spillkråka är den lätt att känna igen om man har turen att se den. Hanen pryds av en röd hjässa, medan honan har svart hjässa. Båda könen har vitstreckade flanker och en märkbar vit rygg som verkligen lyser upp när fågeln sitter på en trädstam. Denna hackspett är starkt knuten till gamla, naturliga skogar med rikligt med död ved. Den är specialiserad på att söka föda i murken ved och hackade träd, där den letar efter vedlevande insekter, larver och skalbaggar. Till skillnad från många andra hackspettar hackar den vitryggiga hackspetten inte lika intensivt utan plockar och bänder hellre bort lös bark för att komma åt bytet. Detta gör arten särskilt beroende av gammelskog med stående och liggande döda träd. I Sverige är den vitryggiga hackspetten mycket sällsynt och klassad som starkt hotad. Den förekommer främst i äldre barrskogar i norra delarna av landet samt i vissa bokskogsmiljöer i Götaland. Arten har minskat kraftigt på grund av intensivt skogsbruk som avlägsnat den döda ved som är avgörande för artens överlevnad. I Finland är populationen något större, medan den i Norge är mycket sparsamt förekommande. Under häckningstiden på våren kan man höra hannens trummande, som är något längre och svagare än större hackspetts. Paret hackar tillsammans ut sitt bohål i en murken träd, ofta i asp, björk eller död gran. Båda föräldrarna ruvar äggen och matar ungarna, som lämnar boet efter cirka tre till fyra veckor. Den vitryggiga hackspetten är stannfågel och håller sig kvar i sitt revir året runt, vilket gör den extra känslig för habitatförlust.
Äventyrssteg • Var den lever
Den vitryggiga hackspetten är extremt kräsen när det kommer till levnadsmiljö. Den kräver gammal, naturlig skog med stort inslag av döda och döende träd, både stående och liggande. Idealmiljön är urskog eller urskogslika bestånd med träd i alla åldrar och förfallsstadier. I Skandinavien förekommer arten främst i barrblandskog och boreala lövskogar, särskilt där asp, björk och grov gran finns. I södra Sverige kan den också förekomma i äldre bokskogar med rikligt med död ved. Ved i olika nedbrytningsstadier är avgörande för artens överlevnad. Den söker föda i träd som börjat mörna men inte är helt nedbrutna, där vedlevande insekter som långhorningar, praktbaggar och andra skalbaggar lever. Minst 20-30 kubikmeter död ved per hektar anses nödvändigt för att miljön ska vara lämplig. Tyvärr har moderna skogsbruksmetoder drastiskt minskat tillgången på sådan skog, vilket är den främsta orsaken till artens tillbakagång i Norden.
Äventyrssteg • Året runt
Den vitryggiga hackspetten är en stannfågel som håller sig kvar i sitt revir hela året. Under våren, från mars till maj, börjar häckningsaktiviteten med att paret hackar ut ett nytt bohål eller renoverar ett gammalt. Trummandet hörs oftast under denna period. Äggen läggs i maj och ungarna kläcks efter elva dagar. Under sommaren är föräldrarna intensivt upptagna med att mata sina ungar. På hösten och vintern blir fåglarna mer stillsamma och ägnar sig åt att söka föda i sitt revir. Vintertid kan de ibland ses i lösa småflockar tillsammans med andra hackspettar vid särskilt goda födotillgångar, men de är i grunden mycket territoriella.
Äventyrssteg • Familjeliv
11 dagar
3–5
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Vitryggig hackspett lever i monogama par som håller ihop året runt inom sitt revir.
Stationär
I Sverige uppskattas endast 50-100 par, i Finland omkring 1000-2000 par, medan Norge har färre än 50 par
Den vitryggiga hackspetten har Nordens längsta tunga bland hackspettarna – den kan sträckas ut över 4 centimeter för att nå insekter djupt inne i murken ved!
Till skillnad från andra hackspettar hackar den oftare loss bark än borrar hål, vilket gör att den arbetar tystare i skogen.
En vitryggig hackspett kan konsumera över 1000 insektslarver på en enda dag under häckningstiden.
Arten är så beroende av gammelskog att den ses som en indikatorart – där vitryggig hackspett finns, finns oftast även många andra sällsynta skogsarter.
Den vita ryggen är inte bara vacker – den hjälper fågeln att kamouflera sig mot ljusa björkstammar vintertid.
Vitryggiga hackspetten föredrar asp framför alla andra träd för sina bohål, eftersom aspved mörnar på ett perfekt sätt.
Varje par behöver ett territorium på 100-300 hektar gammelskog för att kunna överleva och föröka sig.
I Japan finns en underart av vitryggig hackspett som är ännu större och har ännu mer vitt i fjäderdräkten.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos). https://www.djurfakta.com/norden/bird/vitryggig-hackspett [4 maj 2026]
Dryobates pubescens
Picus canus