Gråspett

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Gråspetten är en medelstor hackspett som utmärker sig genom sitt grågröna fjäderdräkt och karakteristiska grå ansikte. Hannen har en röd fläck på pannan, medan honan saknar denna röda markering. Båda könen har ett gulgrönt övergump som syns tydligt när fågeln flyger. Med en längd på 25-28 centimeter är gråspetten något mindre än gröngölingen men större än mindre hackspett. Dess näbb är kortare och inte lika kraftig som gröngölingens, vilket speglar skillnader i födosöksmetoder. Gråspetten trivs i löv- och barrblandskogar, särskilt där det finns många träd med mjukare ved som asp, björk och al. Till skillnad från många andra hackspettar tillbringar gråspetten mycket tid på marken där den söker efter myror, som utgör en stor del av dess diet. Den har också en förkärlek för skogsområden nära vatten och föredrar naturliga, öppna skogsmiljöer framför täta plantager. Under våren hörs hannens ihållande läte 'kjö-kjö-kjö-kjö' som långsamt avtar i styrka, ett läte som skiljer sig markant från gröngölingens skratt. Under häckningstiden hackar gråspetten ut sitt bohål i döda eller döende träd, ofta på relativt låg höjd mellan 2-6 meter från marken. Både hane och hona deltar i hackningsarbetet som kan ta 2-4 veckor att slutföra. Honan lägger vanligtvis 5-9 vita, glänsande ägg som båda föräldrarna ruvar på omväxlande. Efter kläckningen matas ungarna av båda föräldrarna och lämnar boet efter cirka 23-27 dagar. Familjen håller ofta ihop några veckor efter att ungarna lämnat boet. Gråspetten har ett stort utbredningsområde som sträcker sig från Skandinavien genom Ryssland till östra Asien, Japan och Kina. I Norden är den relativt vanlig i Sverige och Finland men mer sparsam i Norge. Populationen är relativt stabil, även om arten är känslig för intensivt skogsbruk som tar bort döda träd och reducerar tillgången på myrstackar. Gråspetten spelar en viktig ekologisk roll genom att skapa bohål som senare används av många andra arter som starar, flugsnappare och tittmöss.