Picus canus
Gråspetten är en medelstor hackspett som utmärker sig genom sitt grågröna fjäderdräkt och karakteristiska grå ansikte. Hannen har en röd fläck på pannan, medan honan saknar denna röda markering.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.125–0.165 kg
⏳Livslängd
5–11 år
🍽️Föda
Insektsätare
⚡Toppfart
40 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.125–0.165 kg
25–28 cm
38–44 cm
40 km/h
5–11 år
Insektsätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Gråspetten är en medelstor hackspett som utmärker sig genom sitt grågröna fjäderdräkt och karakteristiska grå ansikte. Hannen har en röd fläck på pannan, medan honan saknar denna röda markering. Båda könen har ett gulgrönt övergump som syns tydligt när fågeln flyger. Med en längd på 25-28 centimeter är gråspetten något mindre än gröngölingen men större än mindre hackspett. Dess näbb är kortare och inte lika kraftig som gröngölingens, vilket speglar skillnader i födosöksmetoder. Gråspetten trivs i löv- och barrblandskogar, särskilt där det finns många träd med mjukare ved som asp, björk och al. Till skillnad från många andra hackspettar tillbringar gråspetten mycket tid på marken där den söker efter myror, som utgör en stor del av dess diet. Den har också en förkärlek för skogsområden nära vatten och föredrar naturliga, öppna skogsmiljöer framför täta plantager. Under våren hörs hannens ihållande läte 'kjö-kjö-kjö-kjö' som långsamt avtar i styrka, ett läte som skiljer sig markant från gröngölingens skratt. Under häckningstiden hackar gråspetten ut sitt bohål i döda eller döende träd, ofta på relativt låg höjd mellan 2-6 meter från marken. Både hane och hona deltar i hackningsarbetet som kan ta 2-4 veckor att slutföra. Honan lägger vanligtvis 5-9 vita, glänsande ägg som båda föräldrarna ruvar på omväxlande. Efter kläckningen matas ungarna av båda föräldrarna och lämnar boet efter cirka 23-27 dagar. Familjen håller ofta ihop några veckor efter att ungarna lämnat boet. Gråspetten har ett stort utbredningsområde som sträcker sig från Skandinavien genom Ryssland till östra Asien, Japan och Kina. I Norden är den relativt vanlig i Sverige och Finland men mer sparsam i Norge. Populationen är relativt stabil, även om arten är känslig för intensivt skogsbruk som tar bort döda träd och reducerar tillgången på myrstackar. Gråspetten spelar en viktig ekologisk roll genom att skapa bohål som senare används av många andra arter som starar, flugsnappare och tittmöss.
Äventyrssteg • Var den lever
Gråspetten föredrar löv- och barrblandskogar med ett varierat trädbestånd där asp, björk, al och tall dominerar. Den trivs särskilt bra i mognare skogar med inslag av döda och döende träd där den kan hacka bohål och hitta insekter. Till skillnad från gröngölingen som är mer knuten till lövskog, klarar gråspetten sig väl även i mer nordliga taigaskogar. Arten har en stark preferens för skogsområden nära vatten som bäckar, småsjöar och kärr, där den ofta hittar goda förhållanden för myrkolonier. Öppnare skogsmarker med gläntor och myrstackar är ideala jaktmarker för gråspetten. Den undviker täta granplanteringar och föredrar naturligt varierande skogar med både öppna ytor och skogsbevuxna partier. I kulturbygd kan den ibland ses i parker och stora trädgårdar om förutsättningarna är rätt. Upp till fjällskogsgränsen kan gråspetten påträffas, men den är mest vanlig i låglänta och mellanhöga skogsområden. Tillgången på lämpliga boträd och rikliga myrpopulationer är avgörande för var gråspetten etablerar sig.
Äventyrssteg • Året runt
Gråspetten är en delflyttare i Norden, där populationen i norra Sverige och Finland delvis flyttar söderut under vintern medan södra populationer oftast är stannfåglar. Våren inleds med intensiv revirhävdande aktivitet från mars till maj, då hannens karakteristiska sång ekar genom skogarna. Häckningen sker från april till juni, med äggläggning vanligen i början av maj. Under sensommaren sprids familjegrupper ut och ungfåglarna etablerar egna revir. Vintertid är gråspetten tystare och mer tillbakadragen, men kan fortfarande ses vid myrstackar och i skogsbryn. Under kalla vintrar söker sig nordliga fåglar till södra Skandinavien där tillgången på föda är bättre.
Äventyrssteg • Familjeliv
14 dagar
5–9
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Gråspetten är mestadels en solitär fågel utanför häckningstiden. Under häckningen bildar de monogama par som tillsammans försvarar sitt revir.
Partiell migrant
Europeisk population uppskattas till 1,7-3,0 miljoner individer, i Sverige häckar cirka 25 000-50 000 par
Gråspetten har en osedvanligt lång tunga som den kan sträcka ut upp till 10 centimeter för att plocka upp myror ur deras gångar!
Till skillnad från de flesta hackspettar tillbringar gråspetten upp till 90% av sin födosökstid på marken där den letar efter myror.
Hannens 'sång' består av en serie mjuka 'kjö-ljud' som upprepas 10-20 gånger och saktar in mot slutet - ett av de mest lättidentifierade läten i vårskogen.
Gråspetten hackar mycket mindre än andra hackspettar eftersom den föredrar mjukare ved och tillbringar mer tid med att söka mat på marken.
En gråspettsfamilj kan konsumera över 100 000 myror under en enda häckningssäsong!
I östra Asien lever gråspetten i bergsskogar upp till 4000 meters höjd, vilket gör den till en av världens mest höghöjdsanpassade hackspettar.
Gråspetten har färre stjärtfjädrar än de flesta andra hackspettar, vilket gör den stjärt mindre styv - anpassad för att den rör sig mer på marken.
Arten kallas ibland 'myrhackspett' i folkmun på grund av sin extrema specialisering på myror som föda.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Gråspett (Picus canus). https://www.djurfakta.com/norden/bird/graspett [30 maj 2026]
Picus viridis
Jynx torquilla