Dasyurus viverrinus
Den östliga pungmården är ett fascinerande pungdjur som en gång var vanligt förekommande i östra Australien och på Tasmanien. Detta kattliknande rovdjur har en slank kropp täckt av mjuk päls med karaktäristiska vita fläckar på en bakgrund som kan variera från ljusbrun till nästan svart.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.7–2 kg
⏳Livslängd
3–7 år
🍽️Föda
Allätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.7–2 kg
28–45 cm
3–7 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Den östliga pungmården är ett fascinerande pungdjur som en gång var vanligt förekommande i östra Australien och på Tasmanien. Detta kattliknande rovdjur har en slank kropp täckt av mjuk päls med karaktäristiska vita fläckar på en bakgrund som kan variera från ljusbrun till nästan svart. Med sina stora, vaksamma ögon och spetsiga öron är den östliga pungmården en skicklig nattjägare som spelar en viktig roll i sitt ekosystem genom att kontrollera populationer av insekter och smågnagare. Denna anmärkningsvärda art blev utrotad från det australiska fastlandet på 1960-talet, troligen på grund av en kombination av habitat förstörelse, konkurrens från introducerade rovdjur som röda rävar och katter, samt sjukdomar. Tasmanien förblev artens sista fäste, där populationen kämpade men överlevde. Varje hona har en pung där de nyfödda, extremt underutvecklade ungarna kryper upp och fäster sig vid spenen där de fortsätter sin utveckling i cirka åtta veckor. Östliga pungmårdar är opportunistiska jägare som äter allt från insekter, spindlar och små däggdjur till fåglar, ödlor och kadaver. De har kraftfulla käkar i förhållande till sin kroppsstorlek och kan ta ner byten som är nästan lika stora som de själva. Dessa skickliga klättrare kan även ta sig upp i träd för att rövröva fågelbon. Deras stora svans hjälper dem att balansera när de rör sig genom komplex terräng. En av de mest spännande naturvårdssuccéerna i modern tid är återintroduktionen av östliga pungmårdar till det australiska fastlandet efter mer än 50 års frånvaro. Sedan 2016 har flera projekt arbetat med att återetablera arten i inhägnade reservat och senare i det vilda, vilket ger hopp om att denna unika art kan återta sin forna plats i de australiska ekosystemen.
Äventyrssteg • Var den lever
Östliga pungmårdar trivs bäst i mosaiker av olika habitattyper som ger dem både jaktmarker och gömställen. De föredrar öppna skogsmarker, gräsmarker med spridda träd, hedeländer och kustnära habitat där de kan hitta gott om byte. Dessa anpassningsbara djur har också lärt sig att utnyttja jordbruksmark och kan ibland hittas nära mänskliga bosättningar, särskilt där det finns musöron och råttor. De gräver inte egna bon utan använder befintliga håligheter i träd, stenrösen, fallen ved eller till och med övergivna kaninhålor som dagliga gömställen. Under dagen vilar de i dessa skyddade områden och blir aktiva vid skymning för att jaga genom natten. På Tasmanien föredrar de områden med god marktäckning och tillgång till vatten, från kusten upp till höglänta områden på cirka 1500 meters höjd.
Äventyrssteg • Året runt
Parningssäsongen för östliga pungmårdar sträcker sig från maj till augusti (den australiska vintern). Hanarna blir mycket territoriella under denna period och kan färdas långa sträckor för att hitta honor. Efter en extremt kort dräktighet på bara 21 dagar föds de mikroskopiska ungarna och kryper upp i moderns pung. Ungarna lämnar pungen efter cirka 8 veckor men stannar kvar i boet i ytterligare några veckor. Under den tasmaniska sommaren (december-februari) blir ungarna självständiga och måste etablera sina egna territorier innan nästa vinter.
Äventyrssteg • Familjeliv
21 dagar
4–6
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Nattaktiv
Östliga pungmårdar är utpräglat ensamlevande djur som bara söker upp artfränder under parningssäsongen.
Stationär
Cirka 10 000-20 000 individer, huvudsakligen på Tasmanien
Östliga pungmårdar födds så små att hela kullen skulle få plats i en tesked – varje unge väger bara cirka 0,02 gram!
De kan ha antingen brun eller svart päls, och ungefär 20% av alla individer är helt svarta (melanistiska).
Dessa pungdjur kan producera upp till 30 ungar i sin pung, men bara 6 spenar – vilket betyder att bara de första sex som hittar en spene överlever.
Östliga pungmårdar kan hoppa nästan en meter högt, vilket hjälper dem att fånga fåglar och klättra effektivt.
De kommunicerar med varandra genom olika läten inklusive fräsningar, gny och ett speciellt 'hostande' läte när de känner sig hotade.
Under 2018 blev östliga pungmårdar de första rovpungdjuren att återintroduceras till Australiens fastland på över 50 år.
De har en extremt god luktsinne som hjälper dem att hitta föda i total mörker, och kan lukta kadaver på flera hundra meters avstånd.
Trots sin lilla storlek är östliga pungmårdar mycket modiga och kommer att försvara sitt territorium aggressivt mot inkräktare, även mot mycket större djur.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Östlig pungmård (Dasyurus viverrinus). https://www.djurfakta.com/oceanien/mammal/ostlig-pungmard [30 maj 2026]
Antechinus stuartii
Antechinus agilis