Myopus schisticolor
Skogslämmel är en av Nordens mest ovanliga och minst kända gnagare. Denna lilla sork skiljer sig från sina släktingar genom sin unika blågrå-brun päls som ger den ett närmast skiffergrått utseende.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
20–45 g
⏳Livslängd
1–2 år
🍽️Föda
Växtätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
20–45 g
8–13 cm
1–2 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Skogslämmel är en av Nordens mest ovanliga och minst kända gnagare. Denna lilla sork skiljer sig från sina släktingar genom sin unika blågrå-brun päls som ger den ett närmast skiffergrått utseende. Med sin kompakta kropp på 8-13 centimeter och korta svans är skogslämmeln perfekt anpassad för livet i de täta mossmattor och blåbärsris som täcker barrskogsgolvet. Den har små öron som nästan döljs i pälsen och kraftiga framtänder som är väl lämpade för att äta både växtdelar och mossor. Vad som gör skogslämmeln riktigt speciell i djurvärlden är dess extraordinära könssystem. Arten har ett unikt kromosomalt arrangemang där vissa honor har XY-kromosomer istället för det vanliga XX-mönstret. Detta innebär att upp till 75-80% av alla skogslämlar är honor, vilket gör arten till ett fascinerande exempel på könsutveckling hos däggdjur. Trots denna obalans lyckas populationerna överleva genom att de få hanarna kan para sig med flera honor under fortplantningstiden. Skogslämmel lever ett tillbakadraget liv i gamla barrskogars fuktiga markskikt. De föredrar mossrika granskogsmiljöer med god tillgång på blåbärsris, som utgör en viktig del av deras föda. Till skillnad från sina släktingar lämlar och sorkar, undergår skogslämmeln inte dramatiska populationssvängningar. Istället lever den i stabila men glesa populationer, vilket gör den svår att hitta och studera för forskare. Arten är aktiv året runt och gräver inte ner sig på djupet under vintern. Istället fortsätter skogslämmeln att röra sig i gångsystem under snötäcket, där den söker efter mat bland mossor, lavar och växtdelar. Dess närvaro avslöjas oftast bara av små gnagspår på växter eller tillfälliga observationer av djuret självt när det korsar skogsvägar eller rör sig i mossmattan.
Äventyrssteg • Var den lever
Skogslämmel är starkt knuten till gamla, fuktiga barrskogar med rik mossflora. Den trivs bäst i gammelgranskogsmiljöer där mossmattor av björnmossa, husmossa och andra arter täcker marken i tjocka lager. Skogen ska helst vara tät med mycket döda träd och ris av blåbär och lingon. Arten föredrar områden med hög luftfuktighet och stabil temperatur året runt, vilket gör den beroende av skugggande trädkronor och fuktig markvegetation. I Norden finns skogslämmel främst i norra Sverige, norra Finland och delar av Norge, där den lever i ett bälte mellan kustskogarna och fjällskogsgränsen. Den är mycket sällsynt och ses bara sporadiskt, vilket delvis beror på att den lever diskret i täta områden som är svåra för människor att ta sig fram i. Skogslämmeln undviker öppna marker och nyplanteringar och är därför känslig för modernt skogsbruk som avverkar de gamla skogarna den är beroende av.
Äventyrssteg • Året runt
Skogslämmel är aktiv året runt och anpassar sitt beteende efter årstiderna. Under vinterhalvåret rör den sig i gångsystem under snön, där den är skyddad från kyla och rovdjur. Vintern är en kritisk tid då den måste hitta mat i form av frusna mossor, bark och kvistar. På våren och sommaren ökar aktiviteten, och honorna får sina kullar i underjordiska bon fodrade med mossa och växtmaterial. Parningstiden sträcker sig från april till september, och ungarna är självständiga efter bara tre veckor. På hösten äter sig skogslämmeln inte tjock som många andra smågnagare utan fortsätter istället att leta mat aktivt genom hela den kalla årstiden.
Äventyrssteg • Familjeliv
21 dagar
3–8
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Skymnings-/gryningsaktiv
Skogslämmel är ett utpräglat ensamt djur som bara söker upp artfränder under parningstiden.
Stationär
Okänd, men lokalt vanlig i lämpliga habitat
Skogslämmel har ett unikt könssystem där upp till 80% av alla individer är honor!
Den har nästan alltid blågrå päls, vilket är ovanligt bland nordiska gnagare.
Skogslämmel äter över 20 olika slags mossor och räknas som en av få däggdjur som specialiserar sig på mossor.
Arten kan vara aktiv både dag och natt, men är mest livlig i gryningen och skymningen.
En enda hona kan få upp till tre kullar per år med 3-8 ungar i varje kull.
Skogslämmel luktar illa för rovdjur tack vare speciella körtlar, vilket kan skydda den från att bli uppäten.
Arten har funnits i Norden sedan istiden och är en relikt från de boreala skogarna som täckte stora delar av Europa.
Den kan simma förvånansvärt bra trots att den föredrar torra mossmattor!
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Skogslämmel (Myopus schisticolor). https://www.djurfakta.com/norden/mammal/skogslammel [4 juni 2026]
Lemmus trimucronatus
Myodes rufocanus