Ondatra zibethicus
Bisamråttan är en stor, halvvattenlevande gnagare som ursprungligen kommer från Nordamerika men som har spridit sig till stora delar av Europa och Asien. Med sin robusta kropp, långa fjälliga svans och delvis simhinnförsedda bakfötter är den perfekt anpassad för livet i och runt vatten.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.6–2 kg
⏳Livslängd
1–4 år
🍽️Föda
Växtätare
⚡Toppfart
5 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.6–2 kg
40–65 cm
5 km/h
1–4 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Bisamråttan är en stor, halvvattenlevande gnagare som ursprungligen kommer från Nordamerika men som har spridit sig till stora delar av Europa och Asien. Med sin robusta kropp, långa fjälliga svans och delvis simhinnförsedda bakfötter är den perfekt anpassad för livet i och runt vatten. Bisamråttan har tät, vattenavvisande päls i brunt till svartbrunt, och den kan väga upp till två kilogram – ungefär lika mycket som en liten kanin. Denna gnagare är en skicklig simmare och dykare som kan stanna under vattnet i upp till 17 minuter. Den bygger sina karakteristiska bostäder, antingen som hyddor av vass och vattenväxter som reser sig över vattenytan, eller som komplexa gångsystem i strandkanter. Bisamråttan har kraftiga framtänder som ständigt växer, och den använder dem för att fälla vattenväxter och gräva tunnlar. Till skillnad från bävern fäller den inte träd, utan lever främst på vattenväxter, gräs och säv. Bisamråttan introducerades i Europa i början av 1900-talet för pälsproduktion, och rymde sedan från olika anläggningar. I Sverige etablerades den först i Skåne på 1940-talet och har sedan spridit sig norrut. Den betraktas som en invasiv art i Europa eftersom den kan orsaka skador på dammar och vallar genom sina grävningar, och konkurrera med inhemska arter om livsrum. Trots sin status som invasiv art spelar bisamråttan en intressant ekologisk roll. Den skapar öppningar i vassområden som gynnar vissa fågelarter, och dess hyddor används ibland av andra djur som viloplatser. Bisamråttans päls har varit värdefull historiskt, och arten jagas fortfarande i många länder både för pälsen och för att kontrollera populationen.
Äventyrssteg • Var den lever
Bisamråttan är starkt bunden till vattenmiljöer och förekommer främst i sjöar, dammar, åar, kanaler och våtmarker med lugnt eller långsamt strömmande vatten. Den föredrar vattenområden med riklig vegetation, särskilt vass, säv och andra vattenväxter som både ger mat och byggmaterial. Idealiska livsmiljöer har en vattendjup på minst 60 centimeter året runt för att förhindra att vattnet fryser helt till botten. I Norden finns bisamråttan främst i södra och mellersta delarna, där den trivs i odlingslandskap med åar och diken, men även i naturliga våtmarker. Den undviker snabbt strömmande vatten och höglänta områden. Bisamråttan gräver sina gångsystem i mjuka strandkanter eller bygger hyddor av vass där strandkanten är för hård eller där vattennivån varierar mycket. Dessa hyddor kan bli imponerande konstruktioner med flera ingångar under vattenytan och bostadskammare ovanför vattenlinjen.
Äventyrssteg • Året runt
Bisamråttan är aktiv året runt och går inte i dvala. Under vintern fortsätter den att röra sig under isen, där den skapar ett nätverk av tunnlar mellan sina matställen och boet. Den kan även gnaga hål i isen för att komma upp till ytan. Parningstiden börjar tidigt på våren, ofta redan i mars-april, och fortgår genom sommaren. Under sommarhalvåret är bisamråttan som mest aktiv och bygger intensivt, reparerar hyddor och samlar växter. På hösten ökar den sin kroppsvikt inför vintern och lagrar ibland matförråd nära boet. Vinterpälsen är tätare och mörkare än sommarpälsen, vilket ger extra isolering i det kalla vattnet.
Äventyrssteg • Familjeliv
29 dagar
1–11
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Skymnings-/gryningsaktiv
Bisamråttan är territoriell och lever oftast i familjegrupper bestående av ett vuxet par och deras ungar från senaste kullen. Vuxna hannar försvarar aggressivt sitt revir mot andra hanar, särskilt under parningstiden.
Stationär
Flera miljoner i Europa; populationen i Sverige uppskattas till tiotusentals individer
Bisamråttan kan hålla andan i upp till 17 minuter när den dyker, vilket är längre än de flesta andra gnagare!
Dess svans fungerar som roder när den simmar och hjälper den att navigera i vattnet med precision.
Bisamråttan har speciella läppar som kan stängas bakom framtänderna, så den kan gnaga under vatten utan att få vatten i munnen.
En bisamråttfamilj kan bygga hyddor som blir över en meter höga och innehåller flera rum med separata ingångar under vattnet.
Namnet kommer från de körtlar nära svansen som utsöndrar en myskdoftande substans som används för att markera revir.
Bisamråttans päls är så tät att den har över 20 000 hårstrån per kvadratcentimeter, vilket håller huden torr även i kallt vatten.
En bisamråtta kan få upp till tre kullar per år med 1-11 ungar i varje, vilket gör att populationen kan öka snabbt.
Bisamråttungar kan simma redan när de är några veckor gamla, men de föredrar att åka på mammas rygg de första veckorna.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Bisamråtta (Ondatra zibethicus). https://www.djurfakta.com/norden/mammal/bisamratta [30 maj 2026]
Microtus levis
Lemmus trimucronatus