Calidris ferruginea
Spovsnäppan är en medelstor vadarfågel som tillhör familjen snäppor och är känd för sina fantastiska långflyttningar. Under häckningstiden har denna eleganta fågel en spektakulär roströd fjäderdräkt på bröst och buk, vilket gör den lätt att känna igen.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
45–90 g
⏳Livslängd
5–15 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
80 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
45–90 g
18–23 cm
38–41 cm
80 km/h
5–15 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Spovsnäppan är en medelstor vadarfågel som tillhör familjen snäppor och är känd för sina fantastiska långflyttningar. Under häckningstiden har denna eleganta fågel en spektakulär roströd fjäderdräkt på bröst och buk, vilket gör den lätt att känna igen. På vintern och under sträcket ser den betydligt mer anspråkslös ut med gråvit fjäderdräkt. Spovsnäppan har långa svarta ben och en karakteristisk nedåtböjd näbb som påminner om en miniatyrversion av stora spovens näbb, därav namnet. Denna anmärkningsvärda långdistansflyttare häckar i de arktiska tundraområdena i Sibirien och tillbringar vintern i Afrika, södra Asien och Australien. Under sina sträck genom Skandinavien kan man se spovsnäppor vid kusten och vid större insjöar, ofta i blandade flockar med andra vadare. De är mest synliga under vår- och höststräcket, särskilt i augusti och september när både gamla fåglar och årets ungar passerar. Spovsnäppan är en mästare på att leta efter föda i dy och grunt vatten. Med sin böjda näbb letar den efter småkryp, snäckor, maskar och kräftdjur genom att sticka näbben djupt ner i det mjuka substratet. Fågeln kan ofta ses vada i vattnet och systematiskt söka igenom en yta efter föda. Under häckningstiden på tundran äter de också insekter och larver som finns i överflöd under den korta arktiska sommaren. Arten står inför utmaningar på grund av klimatförändringar och habitatförlust längs sina sträckvägar. Våtmarker som dessa fåglar är beroende av för att rasta och tanka energi under sina långa resor torrläggs alltför ofta. Uppskattningsvis flyger en enskild spovsnäppa upp till 25 000 kilometer varje år mellan sina häcknings- och övervintringsområden, vilket är en otrolig prestation för en så liten fågel.
Äventyrssteg • Var den lever
Spovsnäppan häckar uteslutande i den arktiska tundran i norra Sibirien, från Yamalhalvön i väster till Chukotkahalvön i öster. Här väljer de öppna, våta områden med lågväxt vegetation, ofta nära små sjöar och dammar. Häckningsbiotopen kännetecknas av permafrost, mossa, lav och dvärgbuskar som återhämtar sig efter den långa arktiska vintern. Under den korta sommaren förvandlas tundran till ett paradis för insekter, vilket ger rikligt med föda till de växande ungarna. Under sträck och övervintring föredrar spovsnäppan kustområden, tidvattensänkor, saltträsk, laguner och stränder där den kan leta efter föda i dy och grunt vatten. I Skandinavien ses den främst vid kusten men även vid större insjöar och i våtmarker. På övervintringsområdena i Afrika söker den sig till kustområden längs Röda havet, Östafrika och hela vägen ner till Sydafrika. Andra populationer övervintrar i södra Asien och längs Australiens kuster där de kan hitta rika födotillgångar i form av ryggradslösa djur.
Äventyrssteg • Året runt
Spovsnäppans år är präglat av extrema säsongsskiften och långa resor. Häckningen sker i juni-juli på den sibiriska tundran under den korta arktiska sommaren när midnattssolen aldrig går ner. Efter häckningen börjar de gamla fåglarna sin flytt söderut redan i juli, följda av ungfåglarna i augusti-september. I Skandinavien är spovsnäppan en regelbunden sträckgäst från slutet av juli till oktober, med flest observationer i augusti-september. Vårsträcket genom Skandinavien sker i maj-juni och är oftast mer koncentrerat och snabbare än höststräcket. Under vintermånaderna från november till mars uppehåller sig fåglarna på övervintringsområdena i södra halvklotet där de samlar energi inför återfärden norrut.
Äventyrssteg • Familjeliv
21 dagar
3–4
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Mycket social under sträck och övervintring, bildar ofta stora flockar tillsammans med andra vadare.
Migrerande
Världspopulationen uppskattas till 2-2,8 miljoner individer
Spovsnäppan flyger upp emot 25 000 kilometer varje år mellan Sibirien och södra Afrika eller Australien - det motsvarar nästan en resa runt jorden!
Under häckningstiden är hannen så roströd att han nästan ser ut att vara målad med färg från topp till tå
Den kan äta så mycket under en enda dag att den nästan dubblar sin kroppsvikt inför långa sträcketapper
Spovsnäppan kan stanna i luften i upp till 5-6 dagar i sträck under sina längsta flygetapper över öppet hav
Ungen kan flyga redan när den är 18-20 dagar gammal och måste kort därefter påbörja sin första 10 000 kilometer långa resa till övervintringsområdena - helt på egen hand!
Namnet kommer från den nedåtböjda näbben som påminner om stora spovens men i miniatyr
På tundran häckar spovsnäppan under midnattssolen och kan därför söka föda till ungarna dygnet runt
Under sträcket kan spovsnäppor ibland ses i flockar på flera tusen individer på lämpliga rastplatser
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Spovsnäppa (Calidris ferruginea). https://www.djurfakta.com/norden/bird/spovsnappa [11 mars 2026]
Lymnocryptes minimus
Gallinago gallinago