Taipei-flyggrodan

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Taipei-flyggrodan är en fascinerande trädgroda som tillhör familjen Rhacophoridae, de så kallade flygande grodorna. Denna art, som först beskrevs vetenskapligt 1909, är endemisk för norra Taiwan där den lever i bergsskogar på höjder mellan 100 och 2 400 meter över havet. Namnet 'flyggrodor' kommer från deras fantastiska förmåga att glida genom luften mellan träd, en anpassning som gör dem till några av naturens mest akrobatiska grodor. Denna medelstora groda når en kroppslängd på 4-8 centimeter, där honorna oftast är större än hanarna. Det mest slående kännetecknet är de enorma simhudarna mellan tårna på både fram- och bakben. När grodan hoppar och sprider ut sina extremiteter fungerar dessa simhudar som fallskärmar eller vingar, vilket gör att den kan glida upp till 15 meter genom luften. Huden är vanligtvis grön till gulgrön på ovansidan med mörkare fläckar, medan undersidan är ljusare. Färgen kan variera beroende på omgivningen och temperaturen, vilket hjälper grodan att smälta in bland löven. Taipei-flyggrodan är nattaktiv och tillbringar dagarna gömda bland vegetation högt upp i träden. När mörkret faller blir den aktiv och jagar insekter, spindlar och andra smådjur. Dess stora ögon med horisontella pupiller ger den utmärkt mörkerseende. Under parningssäsongen, som infaller under de varma och fuktiga sommarmånaderna, samlas grodorna vid långsamt rinnande bäckar och dammar. Hanarna lockar till sig honor med högljudda, genomträngande läten som kan höras över långa avstånd genom den täta skogen. En av artens mest unika egenskaper är dess förökningsstrategi. Efter parningen bygger honan ett skumnäste på grenar som hänger över vattnet. Hon piskar upp en vit, skummig massa av sekret och lägger sina 50-200 ägg i detta näste. Skummet skyddar äggen från uttorkning och predatorer. Efter cirka en vecka kläcks grodynglen och faller ner i vattnet nedanför, där de genomgår sin metamorfos från simkunniga yngel till landlevande grodor under loppet av 6-8 veckor.