Polyommatus icarus
Blåvingen är en av Nordens vanligaste och mest älskade dagfjärilar. Hanarna har vackra himmelsblå vingar med en tunn svart kant och vita fransar, medan honorna oftast är bruna med orange halvmåneformade fläckar längs vingkanterna.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.003–0.005 g
⏳Livslängd
0.014–0.055 år
🍽️Föda
Växtätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.003–0.005 g
1.3–1.6 cm
2.8–3.6 cm
0.014–0.055 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Blåvingen är en av Nordens vanligaste och mest älskade dagfjärilar. Hanarna har vackra himmelsblå vingar med en tunn svart kant och vita fransar, medan honorna oftast är bruna med orange halvmåneformade fläckar längs vingkanterna. På undersidan har båda könen gråbruna vingar med ett karakteristiskt mönster av svarta prickar med vita ringar och orange halvmånar. Detta mönster fungerar som utmärkt kamouflage när fjärilen vilar med stängda vingar bland gräs och blommor. Som vuxen fjäril lever blåvingen bara några veckor, men under denna korta tid spelar den en viktig roll som pollinerare. Den besöker gärna klöver, vicker, tistel och andra ängsblommor där den suger nektar med sin långa sugsnabel. Larven är grön och tråvig, perfekt anpassad för att gömma sig på sina värdväxter, främst olika ärtväxter som klöver och käringtand. En fascinerande aspekt av blåvingens liv är samarbetet mellan larven och myror, som "mjölkar" larverna på söt vätska och i gengäld skyddar dem mot fiender. Blåvingen finns över hela Europa och stora delar av Asien, från kusten upp till fjällens kanter. I Norden är den vanlig från södra Danmark upp till norra Sverige och Norge. Den föredrar öppna, soliga miljöer som ängar, betesmarker, vägkanter och trädgårdar. På grund av sin anpassningsförmighet och dess värdväxters vanliga förekomst har blåvingen klarat sig bättre än många andra dagfjärilar i det moderna landskapet. Artens framgång beror delvis på dess förmåga att producera flera generationer per år i södra delar av utbredningsområdet. I Sverige och Norge kan det bli två, ibland tre generationer under en varm sommar, medan det i kallare norra områden bara blir en generation. Blåvingen övervintrar som larv nedgrävd i marken eller gömd bland växtdelar, för att på våren äta sig stor innan den förpuppas och förvandlas till den vackra fjärilen vi ser fladdra över ängar och trädgårdar från maj till september.
Äventyrssteg • Var den lever
Blåvingen trivs i öppna, soliga miljöer där dess värdväxter växer i överflöd. Ängar med klöver, vicker och andra ärtväxter är idealiska hem för denna vackra dagfjäril. Den finns även på betesmarker där bete håller gräset kort och låter blommorna blomma, längs soliga vägkanter och järnvägsbankar, samt i trädgårdar där klöver och andra nektarrika blommor odlas. Blåvingen undviker täta skogar och mörka miljöer, men kan ibland ses på gläntor och vid skogskanter där solen når ner till marken. Från havsnivå upp till cirka 2000 meters höjd i alpina områden kan man hitta blåvingen, även om den är vanligast i lågland och mellanhöga områden. Den föredrar plaster där marken inte gödslas för mycket, eftersom extremt näringsrika marker gynnar högt gräs som skuggar bort de låga ärtväxter som larven är beroende av. Traditionella slåtterängar och extensivt betade marker är därför särskilt viktiga för artens överlevnad. I Norden har blåvingen anpassat sig väl till både kulturlandskap och naturliga gräsmarker, vilket gör den till en av våra mest framgångsrika dagfjärilar.
Äventyrssteg • Året runt
Blåvingens flygperiod varierar beroende på var i Norden den befinner sig. I södra Sverige och Danmark ser man de första fjärilarna redan i maj, från den första generationen som övervintrat som larv. Under juni och juli framträder den andra generationen, och i varma somrar kan en tredje generation ses i augusti-september. Längre norrut, i norra Sverige och Norge, finns oftast bara en generation per år som flyger under högsommaren, juli-augusti. Fjärilarna är mest aktiva under soliga dagar när temperaturen överstiger 15 grader. På kalla eller regniga dagar sitter de stilla med sammanslagna vingar och väntar på bättre väder. Övervintringen sker som nästan fullvuxen larv som gömmer sig nära marken bland växtdelar och förna, för att sedan vakna till liv igen när våren kommer och temperaturen stiger.
Äventyrssteg • Familjeliv
50–200
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Blåvingen är en solitär fjäril som oftast ses ensam, men hannar kan vara territoriella och jagar bort andra hanar från sina favoritblommor. Honor är mer stillsamma och fokuserar på att hitta lämpliga värdväxter för sina ägg.
Stationär
Mycket vanlig och stabil population över hela utbredningsområdet, med miljontals individer i Norden
Bara hanarna är blå – honorna är oftast bruna, vilket gör dem svårare att känna igen!
Larverna kan "kommunicera" med myror genom att avge speciella ljud och doftämnen.
En blåvinge kan flyga upp till 25 kilometer från sin födelseplats för att hitta nya ängar.
Fjärilen använder sina antenner för att både känna dofter och känna av luftströmmar när den flyger.
Blåvingens ögon består av tusentals små facetter som kan se UV-ljus – färger vi människor inte kan uppfatta.
I varma somrar kan det födas tre generationer blåvingar på samma plats under en enda säsong!
Larverna äter hela natten men vilar på dagen för att undvika rovfåglar.
Blåvingen kan känna av om en blomma har nektar genom att "smaka" med sina fötter när den landar.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Blåvinge (Polyommatus icarus). https://www.djurfakta.com/norden/insect/blavinge [28 april 2026]
Lysandra bellargus
Aricia agestis