Lysandra bellargus
Adonisblåvingen (Lysandra bellargus) är en av Europas mest spektakulära dagfjärilar, uppkallad efter den grekiske guden Adonis på grund av sin slående skönhet. Hannen har vingar i en intensiv himmelsblå färg som nästan verkar lysa i solljuset, medan honan är betydligt mer diskret med sina bruna vingar dekorerade med orange halvmånar längs kanterna.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.00025–0.0004 g
⏳Livslängd
0.041–0.082 år
🍽️Föda
Växtätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.00025–0.0004 g
1.5–1.8 cm
3–4 cm
0.041–0.082 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Adonisblåvingen (Lysandra bellargus) är en av Europas mest spektakulära dagfjärilar, uppkallad efter den grekiske guden Adonis på grund av sin slående skönhet. Hannen har vingar i en intensiv himmelsblå färg som nästan verkar lysa i solljuset, medan honan är betydligt mer diskret med sina bruna vingar dekorerade med orange halvmånar längs kanterna. Denna påfallande könsdimorfism gör arten lätt att känna igen på varma sommardagar när fjärilarna fladdrar över kalkgräsmarker. Denna vackra fjäril är nära knuten till kalkhaltiga gräsmarker där dess enda värdväxt, käringtand (Hippocrepis comosa), växer. Adonisblåvingen har utvecklat en fascinerande symbios med vissa myror, särskilt Lasius-arter. Larven utsöndrar en söt vätska som lockar myrorna, och i utbyte skyddas larven mot parasiter och rovdjur. Detta ömsesidiga förhållande är avgörande för fjärilens överlevnad och visar på naturens komplexa sammanlänkningar. I de flesta områden flyger adonisblåvingen i två generationer per år – den första från maj till juni och den andra från augusti till september. I varmare delar av utbredningsområdet kan det till och med förekomma tre generationer. Hannarna är mycket territoriella och patrullerar sina revir från höga punkter, redo att jaga bort konkurrerande hanar. De är också ivriga nektarsökare och besöker gärna blommor som timjan, mandelblom och olika klöverarter. Adonisblåvingen har drabbats av kraftiga populationsnedgångar i norra Europa på grund av förlusten av kalkhaltiga gräsmarker genom ändrad markanvändning och minskad bete. I Storbritannien är arten nu begränsad till södra England, och i många europeiska länder är den rödlistad. Bevarandet av traditionell beteshävd och återställande av kalkgräsmarker är avgörande för artens framtid.
Äventyrssteg • Var den lever
Adonisblåvingen är strikt bunden till kalkhaltiga gräsmarker med kortvuxen vegetation, ofta på södervända sluttningar där mikroklimat är särskilt varmt och torrt. Dessa habitat karaktäriseras av tunn jordmån över kalksten eller krita, vilket skapar de perfekta förhållandena för värdväxten käringtand. Traditionellt betade marker med får eller får är ideala, eftersom betet håller vegetationen kort och förhindrar att buskar och träd tar över. Fjärilen föredrar habitat med en mosaik av blommande örter för nektar, solexponerade ytor för solbad och skyddade fickor där larverna kan utvecklas. Förekomsten av myrbon är också avgörande eftersom larven är beroende av myrsymbios. Dessa specialiserade habitat har blivit alltmer sällsynta i det moderna europeiska landskapet, vilket gör adonisblåvingen till en viktig indikatorart för hälsan hos kalkgräsmarker.
Äventyrssteg • Året runt
Adonisblåvingens livscykel är nära synkroniserad med årstiderna och värdväxtens tillväxt. I södra Europa flyger första generationen från slutet av maj till juni, medan den andra generationen ses från augusti till september. Äggen läggs på unga skott av käringtand, och larverna utvecklas snabbt och matas av myrorna. Puppan övervintrar på marken nära värdväxten, gömd bland bladströ och växtdelar. På våren kläcks den nya generationen när temperaturen stiger och käringtanden börjar blomma. I varmare regioner kan en partiell tredje generation förekomma i sen september.
Äventyrssteg • Familjeliv
14 dagar
50–200
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Hannarna är starkt territoriella och uppvisar komplexa beteenden för att försvara sina revir.
Stationär
Stabil i lämpliga habitat men minskande i norra utbredningsområdet
Hannens blå färg kommer inte från pigment utan från mikroskopiska strukturer på vingfjällen som bryter ljuset – det kallas strukturell färg!
Larverna kan kommunicera med myror genom att skapa små vibrationer som efterliknar myrornas egna signaler.
En adonisblåvingehona kan lägga upp till 200 ägg under sin korta livstid på bara några veckor.
Fjärilen fick sitt vetenskapliga namn 'bellargus' efter en brittisk naturforskare på 1700-talet, och 'Adonis' efter den grekiske skönhetsguden.
Adonisblåvingens larver är så väl kamouflerade att de ser nästan identiska ut med käringtandens frön och blad.
Hannarna föredrar att sola sig med utsträckta vingar för att värma upp sina flygmuskler innan de börjar sin territoriella patrullering.
Fjärilen kan känna igen sin värdväxt genom att 'smaka' med sina fötter – de har smaksensorer på tarserna!
I det medeltida England kallades adonisblåvingen för 'clifden blue' efter en lokal där den var särskilt talrik.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Adonisblåvinge (Lysandra bellargus). https://www.djurfakta.com/europa/insect/adonisblavinge [30 maj 2026]
Aricia agestis
Polyommatus icarus