Hydromys chrysogaster
Rakali (Hydromys chrysogaster), även känd som australisk vattenråtta, är Australiens största vattenlevande gnagare och en av kontinentens mest fascinerande däggdjur. Med sin strömlinjeformade kropp, som kan bli upp till 39 centimeter lång, och sin muskulösa svans på ytterligare 30 centimeter, är rakali perfekt anpassad för livet i vatten.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.34–1.3 kg
⏳Livslängd
3–6 år
🍽️Föda
Växtätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.34–1.3 kg
24–39 cm
3–6 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Rakali (Hydromys chrysogaster), även känd som australisk vattenråtta, är Australiens största vattenlevande gnagare och en av kontinentens mest fascinerande däggdjur. Med sin strömlinjeformade kropp, som kan bli upp till 39 centimeter lång, och sin muskulösa svans på ytterligare 30 centimeter, är rakali perfekt anpassad för livet i vatten. Pälsen är tjock och vattenavvisande med en karakteristisk färg - gyllenbrun till gråaktig på ovansidan och vit till gulaktig på buken. Namnet 'chrysogaster' kommer från grekiskan och betyder just 'gyllene buk'. Detta anmärkningsvärda djur har utvecklat extraordinära anpassningar för sitt vattenlevande liv. Dess bakfötter är delvis simhudade, vilket gör den till en exceptionell simmare. De mjuka vita hårtuffarna på nosen fungerar som känsliga morrhår som hjälper rakali att hitta byten i grumligt vatten. Till skillnad från många andra vattenlevande däggdjur producerar rakali inte olja för att hålla pälsen torr, utan använder istället luftfickor som fångas i den täta underullen. När djuret dyker kan man se silvriga luftbubblor runt kroppen. Rakali är en skicklig jägare som livnär sig på ett varierat urval av bytesdjur. Menyn inkluderar fisk, skaldjur som kräftor och musslor, vatteninsekter, grodor och ibland till och med småfåglar. Den har kraftfulla käkar och starka tänder som kan knäcka skal från musslor och kräftor. Rakali har en fascinerande matvanor - den tar ofta med sig större byten till favoritplatser längs stranden, så kallade 'matplatser', där den kan äta i lugn och ro. Dessa platser kan identifieras av högar med skal och fiskben. Trots att rakali en gång var vanlig i vattendrag över hela Australien, har populationen minskat dramatiskt i många områden under de senaste decennierna. Habitatförlust, vattenföroreningar och invasiva arter som vildkatter och röda rävar hotar dess överlevnad. Djuret är nu betraktat som sårbart i vissa delstater. Rakali spelar en viktig roll i vattenekosystemen genom att kontrollera populationer av kräftor och fiskar, och dess närvaro är ofta ett tecken på friska vattenmiljöer.
Äventyrssteg • Var den lever
Rakali lever uteslutande i eller nära söt- och brackvattenmiljöer över hela Australien och södra Papua Nya Guinea. De föredrar långsamt flödande floder, bäckar, dammar, sjöar, våtmarker och mangroveskogar med välutbildade stränder där de kan gräva sina bon. Idealiska habitat har tät vegetation längs stränderna som ger skydd och skugga, samt en rik tillgång på bytesdjur. Rakali kan också hittas i estuarier och kustnära miljöer, där de ofta jagar i grunda vatten efter kräftor och fiskar. Djuret bygger sina bon i strandbankar, ofta med ingångar både över och under vattenytan. Boet fodras med gräs, löv och annan mjuk vegetation. Rakali är mycket territoriella och ett par kan kontrollera en sträcka på upp till en kilometer längs ett vattendrag. De föredrar områden med god vattenkvalitet och undviker starkt förorenade vatten. I urbana miljöer kan rakali ibland hittas i parker och golfbanor med dammar, vilket visar deras anpassningsförmåga när habitat är av god kvalitet.
Äventyrssteg • Året runt
Rakali är aktiv året runt och visar inget vinterdvala-beteende. Fortplantningen kan ske under hela året i nordligare, varmare regioner, men i södra Australien är födslarna mer koncentrerade till våren och sommaren (september till mars) när födan är som rikligast. Honorna kan få 2-3 kullar per år under gynnsamma förhållanden. Under torrperioder kan rakali tvingas flytta längre sträckor för att hitta lämpliga vattenkroppar med tillräcklig föda. I kustområden påverkar tidvatten deras jaktmönster - de är ofta mest aktiva under lågvatten när bytesdjur är lättare att fånga i grunda pooler.
Äventyrssteg • Familjeliv
35 dagar
1–7
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Nattaktiv
Rakali är i huvudsak solitära och nattaktiva, men par kan dela territorium under fortplantningstiden.
Stationär
Populationen är okänd men minskande i många regioner; klassad som sårbar i vissa delstater
Rakali kan hålla andan under vatten i upp till en minut när den jagar!
Namnet 'rakali' kommer från ett ursprungsfolk i Australien och har använts i tusentals år.
En rakali kan knäcka skal från musslor som är lika stora som golfbollar med sina kraftfulla käkar.
Rakalis svans fungerar som ett roder när den simmar och hjälper den att göra snabba vändningar under vattnet.
De vita hårtuffarna på rakalin nosen är så känsliga att de kan känna minsta vattenrörelser från bytesdjur i totalt mörker.
Rakali bygger sina bon med två ingångar - en under vattenytan och en ovanför - för säker flykt!
En enda rakali kan äta upp till 30 procent av sin egen kroppsvikt varje natt.
Till skillnad från många andra råttdjur är rakali ett utmärkt exempel på konvergent evolution med uttrar, trots att de inte är närbesläktade.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Rakali (Hydromys chrysogaster). https://www.djurfakta.com/oceanien/mammal/rakali [30 maj 2026]