Linaria flavirostris
Vinterhämplingen är en liten finkfågel som är nära släkt med bergfinken och den vanligare hämplingen. Den är cirka 13 centimeter lång och väger mellan 12,5 och 18 gram.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
12.5–18 g
⏳Livslängd
2–8 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
40 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
12.5–18 g
12.5–13.5 cm
21–24 cm
40 km/h
2–8 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Vinterhämplingen är en liten finkfågel som är nära släkt med bergfinken och den vanligare hämplingen. Den är cirka 13 centimeter lång och väger mellan 12,5 och 18 gram. Under häckningssäsongen är hanen lätt att känna igen på sin rosa strupe och röda övergump, medan honan är mer diskret färgad i brunt och beige. På vintern är båda könen svårare att skilja från hämplingen, men vinterhämplingen har en gulaktig näbb, vilket gav den sitt vetenskapliga namn flavirostris som betyder 'gulnäbbad'. Denna fågel är väl anpassad till kalla och kargt landskap. Den trivs i fjällområden, alpina hedar och kustområden där den hittar frön från olika växter. Vinterhämplingen har en stark näbb som den använder för att knäcka frön från tidlar, ängsväxter och diverse ogräs. Under sommaren lever de i par, men när häckningen är över slår de sig samman i stora flockar som kan innehålla hundratals fåglar. Vinterhämplingen häckar främst i norra Europa och Centralasien. I Skandinavien finns den framför allt i fjällområdena i Norge, Sverige och Finland, samt längs kuster och på öar. När vintern kommer flyttar många vinterhämplingar söderut eller ner till lägre höjder där det är lättare att hitta mat. De kan då synas i kustområden och på fält där de söker efter fröställande växter. Tyvärr har vinterhämplingen minskat i antal under de senaste decennierna, särskilt i Storbritannien och vissa delar av Skandinavien. Orsaker till detta kan vara förändringar i jordbruksmetoder, minskad tillgång på lämpliga fröväxter och eventuellt klimatförändringar. Vinterhämplingen är därför en prioriterad art för naturvård i flera europeiska länder.
Äventyrssteg • Var den lever
Vinterhämplingen är en äkta fjällfågel som trivs i öppna, karga landskap. Under häckningssäsongen hittar man den främst i alpina hedar, fjällsluttningar och tundra där det finns glest med vegetation. De föredrar områden med stenrösen, låga buskar och ängsväxter där de kan hitta både mat och skydd. I Skandinavien häckar de ofta i fjällkedjan, men även i vissa kustområden med liknande habitat. På vintern förändras deras habitat dramatiskt när många flyttar till lägre höjder och kustnära områden. De söker sig då till fält, strandängar, saltängar och öppen jordbruksmark där de kan hitta fröställande växter. Vinterhämplingar ses ofta i sällskap med andra finkfåglar på vinterfält, där de letar efter frön från olika ogräs och vilda växter. De är särskilt förtjusta i områden med tidlar och andra taggiga växter som producerar rikligt med frön.
Äventyrssteg • Året runt
Vinterhämplingen följer ett tydligt säsongsmönster. Från april till augusti är de upptagna med häckning i fjällområdena, där de bygger sina bon nära marken bland stenar eller i tuvor. Under denna tid är hanens rosa strupe som mest färgstark. När hösten kommer samlas fåglarna i större flockar och många flyttar söderut eller ner till lägre höjder. Vinterflockar kan innehålla hundratals individer som strövar över fält och kustområden i jakt på frön. På våren, vanligen i mars-april, återvänder de till sina häckningsområden i fjällen. Många skandinaviska vinterhämplingar är stannfåglar eller kortflyttare som endast rör sig vertikalt i landskapet, medan andra kan flytta längre söderut till kontinentala Europa.
Äventyrssteg • Familjeliv
13 dagar
4–6
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Vinterhämplingen är mycket social utanför häckningstid och bildar stora flockar, ibland tillsammans med andra finkarter. Under häckningen lever de i par och försvarar små territorier.
Partiell migrant
Världspopulationen uppskattas till 500 000-1,5 miljoner individer, men arten har minskat betydligt i många områden
Vinterhämplingen kan äta upp till 10% av sin egen kroppsvikt i frön varje dag!
På vintern samlas de i stora flockar som kan innehålla flera hundra fåglar som flyger och äter tillsammans.
Hanens rosa strupe är en signal till honorna att han är en stark och frisk partner.
Namnet 'flavirostris' kommer från latin och betyder 'gulnäbbad', efter deras karakteristiska gula näbb på vintern.
Vinterhämplingar kan överleva i temperaturer långt under noll genom att fluffa upp sina fjädrar för att skapa luftfickor som isolerar.
De kan flyga upp till 40 kilometer i timmen när de reser mellan sina födoplatser.
Boet byggs oftast lågt i en tuva eller mellan stenar, väl dolt från rovdjur.
Vinterhämplingar kan känna igen varandra i flocken genom deras unika läten och beteenden.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Vinterhämpling (Linaria flavirostris). https://www.djurfakta.com/norden/bird/vinterhampling [11 mars 2026]