Streptopelia decaocto
Turkduvan är en medelstor duva med en elegant, ljusgrå fjäderdräkt som har blivit en vanlig syn i skandinaviska städer och trädgårdar. Den har ett distinkt svart halsband med vit kant som gör den lätt att känna igen.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.125–0.24 kg
⏳Livslängd
3–13 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
60 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.125–0.24 kg
31–33 cm
47–55 cm
60 km/h
3–13 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Turkduvan är en medelstor duva med en elegant, ljusgrå fjäderdräkt som har blivit en vanlig syn i skandinaviska städer och trädgårdar. Den har ett distinkt svart halsband med vit kant som gör den lätt att känna igen. Denna vackra fågel väger mellan 125 och 240 gram och har en längd på cirka 31-33 centimeter. Dess mjuka kurrande läte är ett välbekant ljud i många europeiska stadsparker och villaområden. Trots att turkduvan idag är så vanlig i Skandinavien, är den en relativt ny art i regionen. Ursprungligen kom den från Asien, specifikt från Indien och Turkiet, därav namnet. Under 1900-talet spred sig arten snabbt västerut över Europa i en av de mest dramatiska naturliga utbredningarna någonsin dokumenterats hos en fågel. De första turkduvorna sågs i Sverige på 1950-talet, och idag finns de i praktiskt taget varje svensk stad och tätort. Turkduvan är mycket anpassningsbar och trivs utmärkt i människans närhet. Den har lärt sig att utnyttja de resurser som städer och trädgårdar erbjuder, som fågelmatare, spillsäd från lantbruk och skyddade häckningsplatser på byggnader. Fågeln är mestadels vegetarian och äter främst frön, säd och bär. Den har ett lugnt temperament och är inte särskilt skygg, vilket gör den till en populär trädgårdsgäst. Under häckningstiden, som kan pågå från mars till oktober, bygger paret ett enkelt bo av kvistar på träd, byggnader eller i buskar. Honan lägger normalt två vita ägg som båda föräldrarna ruvar på i cirka två veckor. Turkduvan kan ha flera kullar per år, ibland upp till sex, vilket har bidragit till artens framgångsrika spridning.
Äventyrssteg • Var den lever
Turkduvan är en äkta kulturföljare som trivs allra bäst där människor bor och arbetar. Den föredrar öppna landskap med spridda träd, som parker, trädgårdar, kyrkogårdar och lantbruksområden. I städer hittar man dem ofta runt fågelmatare, på torg och i bostadsområden där de söker efter mat. Till skillnad från många andra fåglar undviker turkduvan inte tät bebyggelse - tvärtom verkar den trivas bättre ju närmare människor den är. De bygger sina bon på många olika platser: i träd, på hustak, i taksprång, på balkongräcken och till och med på industribyggnader. De behöver öppna ytor för födosök, gärna med låg vegetation eller bar mark där de kan plocka frön. Vintretid samlas turkduvor ofta vid fågelmatare och andra platser där mat finns tillgänglig, och de har blivit skickliga på att utnyttja människans generositet mot fåglar.
Äventyrssteg • Året runt
Turkduvan är en delflyttare i Skandinavien, vilket betyder att en del individer stannar kvar hela året medan andra flyttar söderut under de kallaste vintermånaderna. De som stannar kvar samlas ofta vid fågelmatare och andra foder källor. Häckningen börjar tidigt, ofta redan i mars, och kan fortsätta ända in i oktober om vädret tillåter. Under våren och sommaren hörs deras karakteristiska kurrande läte tydligast, särskilt på morgnarna när hanarna sjunger för att locka honor och försvara sina territorier. På hösten samlas de ofta i större flockar för att söka efter mat på skördade åkrar.
Äventyrssteg • Familjeliv
14 dagar
2–2
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Turkduvor lever vanligtvis parvis under häckningstiden men samlas i små till medelstora flockar under resten av året, särskilt vid rika födokällor.
Partiell migrant
Mycket vanlig i hela Skandinavien med hundratusentals par; den europeiska populationen uppskattas till 10-20 miljoner häckande par
Turkduvan har spridit sig från Asien till hela Europa på bara 100 år - en av de snabbaste naturliga spridningarna någonsin!
De kan ha upp till 6 kullar med ungar på ett enda år, vilket gör dem till riktiga hönsmammor och hönsappor!
Turkduvans latinska namn 'decaocto' betyder '18' och kommer från en grekisk legend om en tjänsteflicka som tjänade 18 mynt.
De matar sina ungar med 'duvmjölk' - en nyttig vätska som de producerar i sin strupe, precis som däggdjur producerar mjölk!
Turkduvor dricker vatten på ett unikt sätt bland fåglar - de suger upp det som genom en halm istället för att skopa och luta huvudet bakåt.
När de flyger kan man höra deras vingar vissla - ett ljud som varnar andra duvor i flocken.
De första turkduvorna i Sverige sågs på 1950-talet, och nu finns de överallt!
En turkduva kan äta upp till 30 gram frön och säd varje dag - det är som att äta 200 solrosfrön!
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Turkduva (Streptopelia decaocto). https://www.djurfakta.com/norden/bird/turkduva [1 mars 2026]
Spilopelia chinensis
Columba palumbus