Neandertalare

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Neandertalaren (Homo neanderthalensis) var vår närmaste utdöda människosläkting som levde i Europa och delar av Asien för mellan 400 000 och 40 000 år sedan. De var kortare och kraftigare byggda än moderna människor, med en genomsnittlig längd på 155-165 centimeter men betydligt mer muskulösa kroppar. Deras mest karakteristiska drag var ett stort och långsträckt kranium med framträdande ögonbrynsbågar, bred näsa och ett kraftigt skelett anpassat för det kalla klimatet under istiden. Neandertalarna var skickliga jägare och verktygsanvändare som tillverkade sofistikerade stenverktyg enligt den så kallade moustérientekniken. De jagade stora däggdjur som mammut, ullhårig noshörning, bisoxar och renar. Arkeologiska fynd visar att de hade förmågan att kontrollera eld, bo i grottor och bygga enkla skydd, samt att de tog hand om sjuka och skadade gruppmedlemmar. De begravde också sina döda med omsorg, vilket tyder på en form av symboliskt tänkande och social komplexitet. Forskning har avslöjat att neandertalarna hade kapacitet för tal, även om deras röstomfång kan ha varit något annorlunda än vår. DNA-analyser visar att de korsade sig med moderna människor när dessa vandrade ut ur Afrika för cirka 50 000-60 000 år sedan. Idag bär de flesta människor utanför Afrika på 1-4 procent neandertaliskt DNA i sitt genom, ett genetiskt arv som bland annat påverkar vårt immunförsvar och hudpigmentering. Neandertalarna dog ut för cirka 40 000 år sedan, men orsaken till deras försvinnande är fortfarande omdebatterad. Troliga faktorer inkluderar klimatförändringar, konkurrens med moderna människor (Homo sapiens) om resurser, och möjligen sjukdomar. Deras långa överlevnad under extrema istidsförhållanden visar dock att de var en remarkabelt anpassningsbar och framgångsrik människoart under hundratusentals år.