Talpa europaea
Mullvaden är ett fascinerande underjordiskt däggdjur som tillbringar nästan hela sitt liv i ett komplext tunnelsystem under markytan. Med sin sammetslena, svarta päls och kraftfulla framtassar är mullvaden perfekt anpassad för att gräva genom jord.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
72–128 g
⏳Livslängd
2–5 år
🍽️Föda
Allätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
72–128 g
12–16 cm
2–5 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Mullvaden är ett fascinerande underjordiskt däggdjur som tillbringar nästan hela sitt liv i ett komplext tunnelsystem under markytan. Med sin sammetslena, svarta päls och kraftfulla framtassar är mullvaden perfekt anpassad för att gräva genom jord. Den har en kompakt, cylinderformad kropp som mäter 12-16 centimeter i längd och väger mellan 72 och 128 gram. Mullvadens mest slående drag är dess enorma spadlika framtassar som är vända utåt, vilket gör det möjligt för djuret att flytta jord med enastående effektivitet. Trots att mullvaden lever sitt liv i totalt mörker är den inte blind, men synen är mycket dålig och ögonen är små och dolda i pälsen. Istället förlitar sig mullvaden på sin utmärkta hörsel och känselsinne. Nosen är extremt känslig och täckt med små känselorgan kallade Eimers organ, som hjälper djuret att hitta byten i mörkret. Mullvaden har också ett högeffektivt ämnesomsättning och måste äta nästan sitt eget kroppsvikt i mat varje dag för att överleva. Mullvaden är en ensamlevande jägare som äter daggmaskar, insektslarver, maskdjur och andra ryggradslösa djur som hittas i jorden. Den kan konsumera upp till 50 gram mat dagligen och lagrar ofta daggmaskar i speciella kammare genom att bita av deras huvudsegment, vilket gör dem orörliga men levande för framtida konsumtion. Mullvaden skapar två typer av tunnlar: ytliga matletande tunnlar precis under gräsytan och djupare bosättningstunnlar som kan ligga 30-70 centimeter under marken. I Sverige förekommer mullvaden i nästan hela landet upp till norra Norrland, men är mindre vanlig i fjällområden och skogsmark med mycket stenig mark. Arten är viktig för markekosystemet eftersom deras grävande bidrar till luftning av jorden och omblandning av jordhorisonter. Mullvadshögar, som skapas när djuret trycker upp överskottsjord från sina tunnlar, är ofta de enda synliga tecknen på mullvadens närvaro.
Äventyrssteg • Var den lever
Mullvaden trivs bäst i fuktig, näringsrik jord som är lätt att gräva i och innehåller gott om daggmaskar och insekter. Den föredrar betesmarker, trädgårdar, parker, lövskogar och jordbruksmark med djup, mjuk jord. Mullvaden undviker sand, mycket stenig mark och väldigt torr eller våt mark eftersom dessa miljöer är svåra att gräva i och har färre byten. Djurets tunnelsystem är anmärkningsvärt komplext och består av ett nätverk av matletande tunnlar nära ytan samt djupare boplatser. Den centrala boplatsens kammaren är ofta placerad under en extra stor mullvadshög eller under ett skyddande föremål som en sten eller trädrot. Här bygger mullvaden ett sfäriskt bo av torra löv och gräs där ungarna föds upp. Mullvaden är viktig för markens hälsa eftersom grävandet hjälper till att dränera, lufta och blanda jorden.
Äventyrssteg • Året runt
Mullvaden är aktiv året runt och håller ingen vinterdvala. Under vintermånaderna gräver den djupare tunnlar under frostgränsen där daggmaskar och andra byten söker sig. Parningstiden inträffar i mars-april, och efter cirka fyra veckors dräktighet föds 2-7 (vanligtvis 3-4) ungar i maj-juni. Ungarna är nakna och blinda vid födseln men växer snabbt. De dias i cirka fyra veckor och lämnar modern vid 5-6 veckors ålder för att etablera egna territorier. Under sommaren är mullvadens aktivitet som mest synlig genom de många mullvadshögarna som dyker upp på gräsmattor och i åkrar. På hösten intensifieras grävandet igen när djuren förstärker sina tunnelsystem inför vintern.
Äventyrssteg • Familjeliv
28 dagar
2–7
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Aktiv alla tider på dygnet
Mullvaden är strikt ensamlevande och mycket territoriell, och fördriver aggressivt andra mullvadar från sitt område utom under parningstiden.
Stationär
Vanlig och stabil i hela utbredningsområdet; europeisk population uppskattas till 31-62 miljoner individer
En mullvad kan gräva upp till 20 meter nya tunnlar på en enda natt!
Mullvadens päls har ingen särskild växtrikting, vilket gör att den kan röra sig lika lätt framåt som bakåt i sina trånga tunnlar.
Mullvaden har extra mycket hemoglobin i blodet, vilket hjälper den att överleva i tunnlar med låg syrehalt.
En mullvadens territorium kan vara så stort som 2000 kvadratmeter och innehålla hundratals meter tunnlar.
Mullvaden kan simma och gör det ibland för att kors floder eller för att hitta nya territorier.
Trots sin lilla storlek är mullvaden extremt stark - den kan lyfta nästan 30 gånger sin egen kroppsvikt!
Mullvaden äter inte växtdelar och skadar därför inte växter direkt, men grävandet kan störa rötter.
Under vintern gräver mullvaden djupare tunnlar under frostgränsen för att hitta mat och hålla sig varm.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Mullvad (Talpa europaea). https://www.djurfakta.com/norden/mammal/mullvad [30 maj 2026]