Numenius arquata
Storspoven är Europas största vadarfågel och är mest känd för sitt långa, nedåtböjda näbb och sina vackra, melankoliska läten som ekar över våtmarker och kustområden. Med sin karakteristiska siluett och sitt distinktiva rop har storspoven blivit en symbol för vilda, öppna landskap.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.575–1 kg
⏳Livslängd
10–30 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
80 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.575–1 kg
50–60 cm
0.8–1 m
80 km/h
10–30 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Storspoven är Europas största vadarfågel och är mest känd för sitt långa, nedåtböjda näbb och sina vackra, melankoliska läten som ekar över våtmarker och kustområden. Med sin karakteristiska siluett och sitt distinktiva rop har storspoven blivit en symbol för vilda, öppna landskap. Fågeln är brun med mörka fläckar och strimmor över hela kroppen, vilket ger den ett utmärkt kamouflage mot marken där den bygger sina bon. Med sitt extremt långa näbb, som kan bli upp till 15 centimeter långt hos honor, är storspoven perfekt anpassad för att leta efter föda djupt nere i mjuk jord. Näbbet har känsliga nervändar i spetsen som gör att fågeln kan känna när den stöter på mask, larver eller andra smådjur under markytan. Detta gör att storspoven kan äta även när den inte kan se sin mat. Storspoven är en långflyttare som häckar i tempererade områden i Europa och Asien under sommaren, men tillbringar vintern längre söderut, ofta vid kuster runt Atlanten och Medelhavet. Arten har tyvärr minskat dramatiskt i antal de senaste decennierna, främst på grund av förlusten av lämpliga häckningsområden när våtmarker dräneras och ängsmarker omvandlas till åkrar. Under häckningstiden uppvisar storspovhanar imponerande flyktdisplayer där de sjunger sitt karakteristiska "curlee-curlee"-rop medan de cirklar högt över sina territorier. Detta rop, som gett fågeln dess engelska namn "Curlew", är ett av de mest igenkännbara ljuden i nordeuropeisk natur.
Äventyrssteg • Var den lever
Storspoven föredrar öppna, fuktiga landskap där den kan se långt omkring och lätt nå ner i mjuk jord med sitt långa näbb. Under häckningssäsongen hittar man dem på våtmarker, fuktiga ängar, hedar och myrar, helst i områden med låg vegetation där bon kan gömmas men där fågeln fortfarande har god översikt. I Sverige häckar storspoven främst i de norra och mellersta delarna, särskilt i Norrland. Under vintern och under flyttningen samlas storspoven ofta vid kuster, i flodmynningar och på tidvattenslätt där de kan utnyttja de rika födotillgångarna. Vissa fåglar övervintrar så långt söderut som i Afrika, medan andra stannar kring de brittiska öarna och atlantkusten. De söker gärna upp sandstränder, leriga vikar och saltängar där de kan sticka ner näbbet för att leta efter maskar, kräftdjur och andra ryggradslösa djur.
Äventyrssteg • Året runt
Storspoven återvänder till sina häckningsområden i Norden i mars-april efter att ha tillbringat vintern vid mildare kuster längre söderut. Häckningen börjar i maj, och båda föräldrarna delar på ruvningen som pågår i cirka 28 dagar. Ungarna är flygga i juli, och redan i augusti börjar flyttningen söderut igen. Arten samlas ofta i stora flockar under flyttningen, och dessa kan ses rastande vid kusten eller på lämpliga våtmarker. Vintermånaderna tillbringar de flesta svenska storspovarna vid Atlanten eller Medelhavets kuster, där de livnär sig på strandlevande organismer.
Äventyrssteg • Familjeliv
28 dagar
3–5
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Storspoven lever i par under häckningssäsongen och försvarar aktivt sitt territorium mot inkräktare. Under flyttningen och vintern samlas de i flockar som kan variera från några få individer till flera hundra fåglar.
Migrerande
Den globala populationen uppskattas till 770 000–1 000 000 individer, men arten minskar kraftigt i många områden
Storspovens näbb är inte bara långt – det kan känna jordens vibrationer för att upptäcka bytesdjur under marken!
En storspov kan flyga över 5000 kilometer när den flyttar mellan sina häcknings- och övervintringsområden.
Näbbet på en hona kan vara upp till 3 centimeter längre än en hanes näbb.
Storspovens läte "cur-lee" kan höras på över en kilometers avstånd över öppna landskap.
Många storspovpar är trogna både varandra och sina häckningsplatser och återvänder år efter år till samma område.
Storspovungar kan springa och leta efter mat redan några timmar efter att de kläckts.
Storspoven kan bli över 30 år gammal – den äldsta kända ringmärkta fågeln levde i 32 år!
Under häckningstiden äter storspoven främst maskar och larver, men vid kusten njuter den av kräftdjur och musslor.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Storspov (Numenius arquata). https://www.djurfakta.com/norden/bird/storspov [12 mars 2026]
Lymnocryptes minimus
Gallinago gallinago