Bucephala clangula
Knipan är en medelstort dykand som är lätt att känna igen på sitt karakteristiska utseende och speciella läte. Hannen i sin praktfulla dräkt är särskilt iögonfallande med sitt glänsande mörkgröna huvud, klargult öga och en påfallande vit fläck vid näbbroten.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.5–1.3 kg
⏳Livslängd
8–18 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
72 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.5–1.3 kg
40–51 cm
65–80 cm
72 km/h
8–18 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Knipan är en medelstort dykand som är lätt att känna igen på sitt karakteristiska utseende och speciella läte. Hannen i sin praktfulla dräkt är särskilt iögonfallande med sitt glänsande mörkgröna huvud, klargult öga och en påfallande vit fläck vid näbbroten. Kroppen är mestadels vit med svart rygg, vilket ger en dramatisk kontrast. Honan är mer diskret grå-brunaktig med brunt huvud och ljusare buk, men även hon har det karakteristiska gula ögat som gett arten sitt namn. Denna skickliga dykare tillbringar mycket av sin tid under vattenytan där den jagar efter födosök. Knipan kan dyka ner till 6 meters djup och stanna under vattnet i upp till en minut. Den använder sina starka ben och fötter för att propellera sig framåt under vattnet medan den söker efter vatteninsekter, kräftdjur, blötdjur och småfisk. På våren och sommaren äter den också mycket vattenväxter och deras frön. Knipan har fått sitt svenska namn från det karaktäristiska ljud som hörs när fågeln flyger. Vingarna producerar ett distinkt vissling eller piplud som låter som "knip-knip", vilket gör det möjligt att identifiera arten även när man bara hör den flyga över. Detta ljud kommer från den speciella konstruktionen av vingfjädrarna och är särskilt tydligt hos hannen. Under häckningstiden blir knipan en skogsfågel som söker sig till sjöar och vattendrag i barrskogsområden. En unik egenskap hos knipan är att den häckar i hålträd, ofta gamla spillkråkshål, ibland upp till 15 meter över marken. Detta är ovanligt för andfåglar och kräver speciella anpassningar. När ungarna kläckts hoppar de modigt ner från boet, skyddade av sin lätta dun och anpassningsbara kropp som gör att de kan överleva fallet.
Äventyrssteg • Var den lever
Knipan häckar främst i den nordliga barrskogsregionen kring sjöar och vattendrag med tydlig koppling till skog. Den kräver tillgång till hålträd för häckning, vilket gör gammelskog särskilt viktig för arten. Ideala häckningsvatten är klara, näringsfattiga sjöar med god sikt under vattnet, vilket underlättar jakten på bytesdjur. Under vintern flyttar knipan till kustnära vatten, stora sjöar och älvar som hålls öppna av ström eller tidvatten. Vintertid föredrar knipan djupare vatten där den kan dyka efter musslor och andra bottenlevande organismer. I Skandinavien övervintar många knipar längs kusterna av södra Sverige, Danmark, Norge och Finland, men även vid större insjöar som Vänern och Vättern. Arten är anpassningsbar och kan också utnyttja konstgjorda holkar som sätts upp specifikt för arten, vilket har hjälpt till att öka populationerna i vissa områden där gamla hålträd är bristvaror.
Äventyrssteg • Året runt
Knipan är en flyttfågel som tillbringar vintern vid kusterna och återvänder till sina häckningsplatser i norr under mars-april. Häckningen börjar i maj när honan lägger 6-11 gröna ägg i ett hålträd. Efter cirka 30 dagars ruvning kläcks ungarna och leds genast av modern till vattnet. Under sommaren är knipan relativt tystlåten och håller sig ofta dold bland vass och vid sjöstränder. Höstflyttningen sker från september till november, då många knipar samlas i stora flockar på lämpliga raststätten. Under vintern kan man se knipar i aktiva grupper som dykande jagar mat i öppna vattenområden, ofta tillsammans med andra dykänder.
Äventyrssteg • Familjeliv
30 dagar
6–11
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Knipan är relativt sällskaplig utanför häckningstiden och bildar ofta mindre till medelstora flockar, särskilt vid övervintringsplatser.
Migrerande
Den globala populationen uppskattas till 2,4-2,9 miljoner individer med stabil till något ökande trend
Knipans vingar låter som en vissla när den flyger - ett ljud som hörs på flera hundra meters avstånd!
De nykläckta ungarna hoppar från boet som kan vara 15 meter högt i ett träd, men de studsande dunungarna tar sällan skada!
Knipan kan dyka ner till 6 meters djup och stanna under vattnet i nästan en minut.
Hannens ögon lyser intensivt gult eller till och med gulvitt, vilket är ovanligt bland andfåglar.
En knipahona kan lägga ägg i en annan knipas bo - detta kallas för häckningsparasitism.
Knipan kan flyga i hastigheter upp till 72 km/h, vilket gör den till en av de snabbare andfåglarna.
Vinterstid samlas knipor ofta i stora flockar på isfria vatten där de kan ses dyka synchroniserat efter mat.
Knipans vetenskapliga namn 'Bucephala' betyder 'oxhuvud' på latin, vilket syftar på det stora rundade huvudet.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Knipa (Bucephala clangula). https://www.djurfakta.com/norden/bird/knipa [1 mars 2026]