Accipiter gentilis
Duvhöken är en kraftfull och snabb rovfågel som är känd som skogens skickligaste jägare. Med sin kompakta kropp, breda vingar och långa stjärt är den perfekt anpassad för att jaga i tät skog.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.52–1.35 kg
⏳Livslängd
11–20 år
🍽️Föda
Köttätare
⚡Toppfart
150 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.52–1.35 kg
46–64 cm
0.96–1.27 m
150 km/h
11–20 år
Köttätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Duvhöken är en kraftfull och snabb rovfågel som är känd som skogens skickligaste jägare. Med sin kompakta kropp, breda vingar och långa stjärt är den perfekt anpassad för att jaga i tät skog. Honorna är betydligt större än hanarna - en hona kan väga upp till dubbelt så mycket som en hane. Deras gråblå ovansida och finmönstrade vita undersida med tvärstreck gör dem lätta att känna igen. De har intensivt orangegula ögon och ett brett vitt ögonbryn som ger dem ett strängt uttryck. Duvhöken är en mästare på överraskningsattacker. Den jagar genom att flyga snabbt mellan träden och använder sin fantastiska manövrerbarhet för att fånga bytesdjur i full fart. Huvudsakligen jagar den medelstora fåglar som duvор, kråkfåglar och skogshöns, men kan också ta ekorrar, harar och andra små däggdjur. En duvhök kan accelerera från stillastående till full fart på bara några sekunder och utföra extrema svängar mellan trädstammar som få andra rovfåglar klarar av. Under häckningstiden bygger duvhöken ett stort bo högt upp i ett träd, ofta i en gran eller tall. Paret använder ofta samma bo år efter år och bygger till det varje säsong. Honan lägger vanligtvis 3-4 ägg som hon ruvar i cirka fem veckor medan hanen tillhandahåller mat. Båda föräldrarna är extremt aggressiva när de försvarar sitt bo och kan attackera människor som kommer för nära, ofta med skri och närgånget dykande flykt. I Norden finns duvhöken i alla länder och är mest talrik i Sverige och Finland där det finns stora skogsområden. Populationen minskade kraftigt under 1900-talets mitt på grund av bekämpningsmedel, men har återhämtat sig väl sedan 1970-talet. Idag är duvhöken en relativt vanlig syn i både barr- och blandskog, och den har även börjat kolonisera parker och skogsområden i storstadsregioner där den kan hitta gott om duvor och andra fåglar att jaga på.
Äventyrssteg • Var den lever
Duvhöken trivs bäst i stora, sammanhängande skogsområden med både barrträd och lövträd. Den föredrar gammal skog med höga träd för bobygge och öppna områden för jakt. I Norden finns den främst i barrskogar och blandskog, men kan också ses i lövskog. Under de senaste decennierna har duvhöken blivit allt vanligare i tätortsnära miljöer, särskilt i parker och kyrkogårdar i städer där det finns tillräckligt med träd och gott om duvor och kråkor att jaga. Den behöver ett territorium på 30-50 kvadratkilometer för att kunna hitta tillräckligt med mat under hela året. Duvhöken jagar ofta längs skogskanter, vid åkerkanter och över öppna fält där den kan överraska bytesdjur. Den undviker helt öppna landskap utan träd, eftersom den är beroende av skydd och täckning för sin jaktmetod som bygger på överraskning och snabba attacker från skydd.
Äventyrssteg • Året runt
Duvhöken är delvis stannfågel i Norden, vilket betyder att vissa individer stannar kvar hela året medan andra flyttar söderut om vintern. Unga fåglar och honor flyttar oftare än vuxna hanar. De som stannar kvar håller sig ofta nära tätorter där det finns mat även vintertid. Häckningen börjar tidigt på våren, redan i mars-april, och ungarna lämnar boet i juni-juli. Under hösten sprider sig ungfåglarna över stora områden på jakt efter egna territorier. Vintern är en tuff tid för duvhöken, och många unga fåglar överlever inte sin första vinter på grund av svårigheten att hitta mat.
Äventyrssteg • Familjeliv
36 dagar
2–4
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Duvhöken är en utpräglad ensam jägare som endast träffar sin partner under häckningstiden. Paret försvarar aggressivt sitt territorium mot andra duvhökar och rovfåglar.
Partiell migrant
I Sverige finns cirka 5 000-7 000 par, i Norge 1 500-2 500 par och i Finland 3 000-5 000 par
En duvhök kan flyga i upp till 150 km/h när den dyker efter sitt byte!
Duvhökens klor är så starka att de kan bära byten som väger lika mycket som fågeln själv
Honorna kan vara upp till dubbelt så stora som hanarna - detta kallas könsdimorfism
Duvhöken kan vända 180 grader i full fart mellan trädstammarna tack vare sin långa stjärt som fungerar som ett roder
En duvhök kan äta upp till 150 gram mat per dag, vilket motsvarar ungefär en duva
Ungfåglarna har bruna ögon som blir gula när de blir äldre och sedan orange hos vuxna fåglar
Duvhökar kan leva i över 19 år i naturen, men de flesta blir bara 7-8 år gamla
De kan höra sitt byte röra sig i snön och under löv tack vare sin utmärkta hörsel
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Duvhök (Accipiter gentilis). https://www.djurfakta.com/norden/bird/duvhok [17 mars 2026]