Nyctalus lasiopterus
Jättenattskärran är Europas största fladdermusart och en av de mest fascinerande nattjägarna på kontinenten. Med ett vingspann på upp till 46 centimeter och en kroppslängd på över 10 centimeter är den betydligt större än de flesta andra europeiska fladdermöss.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
41–76 g
⏳Livslängd
8–12 år
🍽️Föda
Insektsätare
⚡Toppfart
60 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
41–76 g
6.4–10.4 cm
41–46 cm
60 km/h
8–12 år
Insektsätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Jättenattskärran är Europas största fladdermusart och en av de mest fascinerande nattjägarna på kontinenten. Med ett vingspann på upp till 46 centimeter och en kroppslängd på över 10 centimeter är den betydligt större än de flesta andra europeiska fladdermöss. Denna imponerande storlek gör det möjligt för arten att jaga byten som andra fladdermöss inte kan hantera. Pälsen är tjock och silkeslen, varierar från rödaktigt brun till gråbrun på ovansidan, medan undersidan är ljusare. De stora, runda öronen och de breda vingarna är anpassade för snabb, kraftfull flygning över öppna landskap. Vad som verkligen skiljer jättenattskärran från andra fladdermöss är dess unika jaktbeteende. Medan de flesta fladdermöss uteslutande lever på insekter, är jättenattskärran en av få fladdermusarter som jagar andra fåglar under flygning. Forskare har observerat att denna art jagar småfåglar under deras nattliga flyttningar, särskilt under vår- och höstmånaderna när miljontals sångfåglar korsar Europa i mörkret. Med sin exceptionella flyghastighet på upp till 60 kilometer i timmen kan jättenattskärran attackera och fånga uttröttade flyttfåglar i luften. Denna märkliga kostanpassning upptäcktes först 2001 genom DNA-analyser av spillning. Jättenattskärran föredrar gamla löv- och blandskogar med ihåliga träd där den bildar kolonier i trädhåligheter. Under sommarmånaderna kan kolonier innehålla upp till 20-30 individer, oftast honor med sina ungar. Hannarna lever mer solitärt. Arten använder också grottor och byggnader som sovplatser, särskilt under vintern. Dessa fladdermöss är kända för sina långa, kraftfulla ekolokationsrop som kan höras av människor med god hörsel, något som är ovanligt bland fladdermöss. Trots sin storlek och imponerande jaktförmåga är jättenattskärran en sällsynt och hotad art. Habitatförlust genom avverkning av gamla skogar, brist på lämpliga trädhåligheter och störningar vid koloniplatserna har lett till populationsminskningar över hela utbredningsområdet. Arten är skyddad enligt EU:s habitatdirektiv och kräver aktiva bevarandeinsatser för att säkra framtida överlevnad.
Äventyrssteg • Var den lever
Jättenattskärran lever i varierande habitat från lågland upp till cirka 2000 meters höjd. Den föredrar gamla löv- och blandskogar med gott om höga, ihåliga träd som erbjuder lämpliga sovplatser. Särskilt viktiga är gamla ekar, askar och bokar med naturliga trädhålor. Arten hittas ofta nära vattendrag, sjöar och våtmarker där insekter är rikliga. Under jaktflykt söker de sig till öppna landskap, skogsbryn, parker och jordbruksmarker där de kan flyga snabbt i höga höjder. Under vintern söker jättenattskärran skydd i grottor, bergssprickor, gamla byggnader och kyrkvindar där temperaturen är stabil och lämplig för dvala. Vissa populationer är stannfåglar som övervintrar nära sina sommarhabitat, medan andra migrerar söderut upp till 1500 kilometer till varmare områden. Arten är känslig för habitatförändringar och kräver ett mosaiklandskap med både skogar för boplatser och öppna områden för jakt.
Äventyrssteg • Året runt
Jättenattskärran är aktiv från april till oktober i de nordligare delarna av sitt utbredningsområde. Parningen sker på hösten, men honan lagrar hanens spermier under vintern och befruktning sker först på våren efter att hon vaknat ur dvalan. Ungarna föds i juni-juli efter cirka 70 dagars dräktighet, och honan föder vanligtvis en, ibland två ungar. Under höstmånaderna, särskilt augusti och september, intensifieras jakten på flyttfåglar när miljontals småfåglar passerar genom Europa. På vintern går arten i dvala från november till mars, antingen i samma region eller efter migration till varmare områden. Under våren vaknar de och börjar bygga upp sina fettreserver genom intensiv insektsjakt.
Äventyrssteg • Familjeliv
70 dagar
1–2
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Nattaktiv
Lever i små kolonier under födselsäsongen, med honor som bildar kramstugekolonier medan hannar oftast är solitära. Kommunicerar genom komplexa ekolokationsljud och sociala läten.
Partiell migrant
Okänd, men troligen minskande i hela Europa
Jättenattskärran är den enda fladdermusarten i Europa som regelbundet jagar och äter andra fåglar!
Den kan flyga upp till 60 kilometer i timmen, vilket gör den till en av de snabbaste fladdermusen i världen.
En jättenattskärra kan äta upp till en tredjedel av sin egen kroppsvikt på en enda natt.
Deras ekolokationsrop är så låga i frekvens att människor faktiskt kan höra dem som ett skarpt 'tjipp'-ljud.
Under vintern kan de tillbringa upp till sex månader i dvala för att spara energi.
Honan föder vanligtvis bara en unge per år, vilket gör arten extra sårbar för populationsminskningar.
Jättenattskärran kan jaga på höjder upp till 100 meter ovanför marken, mycket högre än de flesta andra fladdermöss.
Forskare använder små sensorer för att studera deras jaktbeteende och har upptäckt att de kan känna av fåglarnas vingslag i mörkret.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Jättenattskärra (Nyctalus lasiopterus). https://www.djurfakta.com/europa/mammal/jattenattskarra [30 maj 2026]
Myotis alcathoe
Myotis brandtii