Jättenattskärra

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Jättenattskärran är Europas största fladdermusart och en av de mest fascinerande nattjägarna på kontinenten. Med ett vingspann på upp till 46 centimeter och en kroppslängd på över 10 centimeter är den betydligt större än de flesta andra europeiska fladdermöss. Denna imponerande storlek gör det möjligt för arten att jaga byten som andra fladdermöss inte kan hantera. Pälsen är tjock och silkeslen, varierar från rödaktigt brun till gråbrun på ovansidan, medan undersidan är ljusare. De stora, runda öronen och de breda vingarna är anpassade för snabb, kraftfull flygning över öppna landskap. Vad som verkligen skiljer jättenattskärran från andra fladdermöss är dess unika jaktbeteende. Medan de flesta fladdermöss uteslutande lever på insekter, är jättenattskärran en av få fladdermusarter som jagar andra fåglar under flygning. Forskare har observerat att denna art jagar småfåglar under deras nattliga flyttningar, särskilt under vår- och höstmånaderna när miljontals sångfåglar korsar Europa i mörkret. Med sin exceptionella flyghastighet på upp till 60 kilometer i timmen kan jättenattskärran attackera och fånga uttröttade flyttfåglar i luften. Denna märkliga kostanpassning upptäcktes först 2001 genom DNA-analyser av spillning. Jättenattskärran föredrar gamla löv- och blandskogar med ihåliga träd där den bildar kolonier i trädhåligheter. Under sommarmånaderna kan kolonier innehålla upp till 20-30 individer, oftast honor med sina ungar. Hannarna lever mer solitärt. Arten använder också grottor och byggnader som sovplatser, särskilt under vintern. Dessa fladdermöss är kända för sina långa, kraftfulla ekolokationsrop som kan höras av människor med god hörsel, något som är ovanligt bland fladdermöss. Trots sin storlek och imponerande jaktförmåga är jättenattskärran en sällsynt och hotad art. Habitatförlust genom avverkning av gamla skogar, brist på lämpliga trädhåligheter och störningar vid koloniplatserna har lett till populationsminskningar över hela utbredningsområdet. Arten är skyddad enligt EU:s habitatdirektiv och kräver aktiva bevarandeinsatser för att säkra framtida överlevnad.