Kartfjäril

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Kartfjärilen är en av naturens mest fascinerande förvandlingskonstnärer. Denna medelstor dagfjäril har fått sitt svenska namn från de fina kartliknande linjemönster som pryder undersidan av vingarna. Det vetenskapliga namnet Araschnia levana kommer från den romerska födelsegudinnan Levana, vilket passar perfekt för en fjäril som genomgår så dramatiska förvandlingar. Kartfjärilen har en vingspännvidd på 32-42 millimeter och är unik bland europeiska fjärilar genom sin extrema säsongsvariation. Det mest anmärkningsvärda med kartfjärilen är att den uppträder i två helt olika former beroende på årstid - ett fenomen som kallas säsongsdimorfism. Vårformen (forma levana) är orangeröd med svarta fläckar och mönster, medan sommarformen (forma prorsa) är nästan helt svart med vita band över vingarna. Dessa två former ser så olika ut att de tidigare felaktigt togs för två helt skilda arter! Skillnaden beror på daglängden och temperaturen som pupporna utsätts för under utvecklingen. Korta vårdagar ger orangea fjärilar, medan långa sommardagar ger svarta fjärilar. Kartfjärilen har en märklig livscykel med två generationer per år. Den första generationen kläcks på våren från puppor som övervintrat, och dessa fjärilar lägger ägg som utvecklas snabbt till den andra generationen som flyger på sensommaren. Det är alltid vårformen som övervintrar som puppa, medan sommarformen aldrig övervintrar. Larverna är svarta med ryggtornar och lever på nässlor, ofta i grupper under ett gemensamt spinnät när de är unga. I Skandinavien förekommer kartfjärilen huvudsakligen i södra Sverige och södra Finland, samt i låglänta områden i södra Norge och Danmark. Den har expanderat sitt utbredningsområde norrut under de senaste decennierna, troligen på grund av klimatförändringarna. Kartfjärilen är en skogsfjäril som trivs i fuktiga miljöer nära vattendrag där dess värdväxt, nässlor, växer rikligt.