Tyria jacobaeae
Karminspinnaren är en vackert färgad nattfjäril som faktiskt är dagaktiv och lätt att känna igen med sina röda och svarta vingar. Vuxna fjärilar har en vingbredd på 32-42 mm och de svarta framvingarna är prydda med en bred röd längsstrimma och två röda fläckar.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.00015–0.0003 g
⏳Livslängd
0.08–0.17 år
🍽️Föda
Växtätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.00015–0.0003 g
3.8–4.2 cm
3.2–4.2 cm
0.08–0.17 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Karminspinnaren är en vackert färgad nattfjäril som faktiskt är dagaktiv och lätt att känna igen med sina röda och svarta vingar. Vuxna fjärilar har en vingbredd på 32-42 mm och de svarta framvingarna är prydda med en bred röd längsstrimma och två röda fläckar. Bakvingarna är helt rosröda eller orangeröda med en svart kant. Denna påfallande färgsättning är inte till för att locka partners, utan fungerar som en varningssignal till fåglar och andra rovdjur - den här fjärilen är giftig! Det är larverna som gör karminspinnaren giftig. De gul- och svartrandiga larverna äter uteslutande korsört (Senecio jacobaea), en växt som innehåller giftiga alkaloider. Larverna lagrar dessa gifter i sina kroppar och behåller dem genom förvandlingen till fjäril. Puppan är brun till svart och ligger i en lös kokong bland lövförna eller i markskiktet. Giftigheten gör att både larver och vuxna fjärilar är obehagliga för predatorer att äta, och deras iögonfallande färger fungerar som en varning. Karminspinnaren finns över stora delar av Europa och har spridits till Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. I Skandinavien är den vanlig där korsört växer, vilket oftast är på öppna ängar, betesmarker, vägkanter och stranängar. Arten föredrar soliga miljöer och kan ses flyga sakta och vingglande under sommarmånaderna. Fjärilen flyger mest på dagen, vilket är ovanligt för nattfjärilar, och besöker sällan blommor eftersom den lever på de näringsreserver den byggt upp som larv. I vissa regioner har karminspinnaren använts i biologisk bekämpning av korsört, som kan vara skadligt för betesdjur. Larverna kan äta sig igenom stora mängder av växten och kan ibland förekomma i sådana antal att de nästan helt avlövar korsortsbestånd. Detta har gjort arten både värdefull och ibland problematisk beroende på perspektiv.
Äventyrssteg • Var den lever
Karminspinnaren trivs i öppna, solbelysta miljöer där värdväxten korsört växer i överflöd. Detta inkluderar ängar, betesmarker, vägkanter, järnvägsbankar, sandiga stränder och hedar. Arten föredrar områden med låg vegetation där korsortsblommorna är väl exponerade för solen. I Skandinavien hittas den ofta på kustnära ängar och extensivt betade marker. Fjärilen har anpassat sig väl till kulturlandskap och kan vara vanlig på ruderatmarker, i trädgårdar och på andra platser där korsört tillåts växa. Den är mindre vanlig i täta skogar eller skuggiga miljöer. Larverna kräver tillgång till färsk korsört under hela sin utveckling, vilket gör arten helt beroende av att denna växt finns tillgänglig från tidig vår till sensommar.
Äventyrssteg • Året runt
Karminspinnaren har en generation per år i Skandinavien. De vuxna fjärilarna flyger huvudsakligen från maj till augusti, med en topp i juni-juli. Honorna lägger sina ägg i kluster på undersidan av korsortsblad. Larverna kläcks efter cirka en vecka och växer under sensommaren. De unga larverna lever ofta i grupper och är mest synliga under juli och augusti. När larverna är fullvuxna i september kryper de ner i marken eller gömmer sig bland växtlighet där de förpuppas. Puppan övervintrar och de nya fjärilarna kläcks följande vår när korsortsblommorna börjar blomma.
Äventyrssteg • Familjeliv
7 dagar
50–300
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Vuxna karminspinnare är solitära och interagerar endast vid parning. Larverna däremot lever initialt i grupper och äter tillsammans, vilket förstärker deras varningssignal.
Stationär
Vanlig och utbredd art i hela Skandinavien, populationerna fluktuerar med tillgången på korsört
Larverna är så giftiga att de kan göra att fåglar kräks, vilket gör att fåglarna lär sig att undvika dem!
Trots att den kallas 'spinnare' tillhör karminspinnaren numera familjen björnspinnare (Erebidae)
En enda hona kan lägga upp till 300 ägg under sin korta livstid
Larverna lever i grupper när de är små och sprider sig när de blir större
Karminspinnaren är en av få nattfjärilar som är aktiv på dagen och vilar på natten
Den röda färgen på vingarna kommer från samma typ av pigment som finns i tomater
Larverna kan äta så mycket korsört att de ibland försvinner helt från ett område när maten tar slut
I Nya Zeeland introducerades arten 1929 för att bekämpa korsört - och det fungerade så bra att fjärilen nästan försvann när växten blev sällsynt!
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Karminspinnare (Tyria jacobaeae). https://www.djurfakta.com/norden/insect/karminspinnare [26 mars 2026]
Arctia caja
Nyea lurideola