Bålgeting

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Bålgetingen (Vespa crabro) är Europas största getart och en fascinerande insekt som ofta misstolkas och fruktas i onödan. Drottningen kan bli upp till 35 millimeter lång, medan arbetarna är något mindre, mellan 18-25 millimeter. Med sin karaktäristiska röd-bruna och gula färgteckning är bålgetingen lätt att känna igen. Trots sitt något skrämmande utseende är bålgetingen faktiskt mindre aggressiv än vanliga getingar och attackerar sällan människor utan provokation. Bålgetingen spelar en viktig roll i ekosystemet som både jägare och bytesdjur. Den lever av andra insekter som flugor, mygg, getingar och till och med bin, vilket gör den till en naturlig skadedjursbekämpare. En enda bålgetingskoloni kan fånga upp till 500 gram insekter per dag under högsäsongen. De vuxna getingarna livnär sig också på nektar, trädkåda och söta vätskor från mogen frukt. En bålgetingskoloni börjar varje vår när en övervintrad drottning vaknar och börjar bygga ett bo. Hon lägger de första äggen och sköter de första larverna själv. När de första arbetarna kläcks tar de över arbetet med att utvidga boet och samla föda, medan drottningen koncentrerar sig på äggläggning. Bålgetingsbon byggs ofta i ihåliga träd, väggmellanrum eller på vindsloft och kan innehålla flera tusen individer vid säsongens höjdpunkt. Bålgetingen är skyddad i vissa europeiska länder på grund av minskande populationer, främst orsakade av habitatförlust och människors rädsla som leder till onödig bekämpning. Arten har faktiskt minskat kraftigt i flera regioner under de senaste decennierna. I Skandinavien är arten relativt ovanlig jämfört med södra Europa, men kan fortfarande påträffas i lämpliga habitat.