Anthus petrosus
Skärpiplärkan är en robust och uthållig fågel som lever vid Skandinaviens kuster och klippor. Med sin mörka gråbruna fjäderdräkt och lite större kropp än de flesta andra piplärkor är den väl anpassad för livet i den barska kustmiljön.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
20–30 g
⏳Livslängd
2–6 år
🍽️Föda
Allätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
20–30 g
16–19 cm
23–28 cm
2–6 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Skärpiplärkan är en robust och uthållig fågel som lever vid Skandinaviens kuster och klippor. Med sin mörka gråbruna fjäderdräkt och lite större kropp än de flesta andra piplärkor är den väl anpassad för livet i den barska kustmiljön. Fågeln har en längd på 16-19 centimeter och kännetecknas av sitt mörka ben och relativt tjocka näbb. Till skillnad från ängs- och trädpiplärkan har skärpiplärkan ett mörkare övergripande utseende med gröngrå ton på ovansidan och tydligt streckad undersida. Skärpiplärkan är en mästare på att hitta föda bland strandklippor och tånghögar. Den springer ofta längs klipporna och hoppar mellan stenar med sina starka ben medan den letar efter insekter, spindlar, snäckor och små kräftdjur. Under vintern flyttar många skärpiplärkor till mer skyddade kustområden, men vissa stannar kvar på sina häckningsplatser hela året om temperaturen tillåter. Fågeln har utvecklat en speciell teknik för att plocka föda från strandlinjen, ofta följande tidvattencykeln för att utnyttja nyexponerade områden. Under häckningstiden bygger skärpiplärkan sitt bo i klippskrevor, mellan stenar eller i vegetation nära kusten. Honan lägger vanligtvis 4-6 ägg som hon ruvar i cirka två veckor. Båda föräldrarna deltar aktivt i att mata ungarna med proteinrik insektsföda. Skärpiplärkans sång är en enkel sekvens av tunna toner som ofta framförs under korta sångflykter ovanför häckningsområdet. Trots att skärpiplärkan är relativt vanlig längs Nordeuropas kuster är den lätt att förbise på grund av sitt diskreta beteende och kamouflerade fjäderdräkt. Fågeln är viktig för kustsystemens ekologi då den hjälper till att kontrollera insektspopulationer och tjänar själv som föda för rovfåglar som stenfalk och pilgrimsfalk.
Äventyrssteg • Var den lever
Skärpiplärkan är starkt knuten till kustnära miljöer och trivs bäst vid klippiga stränder, skär och holmar längs Atlanten, Nordsjön och Östersjön. Den föredrar områden med ojämn terräng där klippor, stenblock och tångmarker ger både skydd och rik tillgång på föda. Under häckningstiden hittar man ofta skärpiplärkor på öppna, vindpinade kustområden där vegetationen är gles och stenig mark dominerar. De väljer ofta platser där havet sprutar över klipporna under storm, vilket ger riklig tillgång på strandlevande smådjur. Under vinterhalvåret kan skärpiplärkor också ses i mer skyddade miljöer som hamnar, bryggor och ibland vid större insjöar nära kusten. En del individer flyttar till sandstränder och estuarier där de söker föda längs strandlinjen. I Skandinavien är arten mest talrik längs Norges västkust, Islands kuster och längs svenska och finska kustområden.
Äventyrssteg • Året runt
Skärpiplärkan är en partiell flyttfågel i Skandinavien. Populationerna i norra Norge och Island tenderar att flytta söderut till mildare kustområden under vintern, medan fåglar från södra delar av utbredningsområdet ofta är stannfåglar. Häckningen pågår från april till juli med en topp i maj-juni. Under senhösten samlas vissa fåglar i små grupper innan flyttningen söderut börjar. Våren kommer tidigt för skärpiplärkan och många par är redan etablerade på sina häckningsplatser i början av april när de första varma vårsolarna värmer klipporna.
Äventyrssteg • Familjeliv
14 dagar
4–6
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Skärpiplärkor lever vanligtvis ensamma eller i par under häckningstiden och försvarar sitt territorium aktivt. Under vinterhalvåret kan de ibland ses i små lösa flockar, men de är inte lika sociala som många andra piplärkor.
Partiell migrant
Europeisk population uppskattas till 1-2,5 miljoner individer, med stabila bestånd i Norden
Skärpiplärkan kan springa snabbare än de flesta andra småfåglar tack vare sina kraftiga ben!
De använder ofta samma häckningsplatser år efter år och kan bli över 6 år gamla i naturen.
Till skillnad från de flesta andra piplärkor har skärpiplärkan mörka ben istället för ljusa.
Under vintern kan man ibland se skärpiplärkor leta mat bland tånghögarna som sköljs upp på stranden.
Skärpiplärkan har en speciell gång där den vickar med stjärten upp och ner hela tiden - som en liten pendel!
Fågelns vetenskapliga namn 'petrosus' kommer från latinets 'petra' som betyder klippa eller sten.
Skärpiplärkor kan simma kortare sträckor om de behöver ta sig mellan klippor!
De har utmärkta ögon och kan upptäcka små insekter på flera meters avstånd bland klipporna.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Skärpiplärka (Anthus petrosus). https://www.djurfakta.com/norden/bird/skarpiplarka [12 mars 2026]