Hippotragus niger
Jättesabelantilopen är en majestätisk och sällsynt underart av sabelantiloperna som endast finns i Angola. Detta är ett av Afrikas mest spektakulära däggdjur, känt för sina enorma, bakåtsvängda horn som kan bli upp till 165 centimeter långa hos hannar.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
180–270 kg
⏳Livslängd
15–20 år
🍽️Föda
Växtätare
⚡Toppfart
57 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
180–270 kg
1.95–2.4 m
1.1–1.4 m
57 km/h
15–20 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Jättesabelantilopen är en majestätisk och sällsynt underart av sabelantiloperna som endast finns i Angola. Detta är ett av Afrikas mest spektakulära däggdjur, känt för sina enorma, bakåtsvängda horn som kan bli upp till 165 centimeter långa hos hannar. Djuret har en svart till mörkbrun päls med en vit buk och ansiktsmarkeringar som skapar en slående kontrast. Jättesabelantilopen är betydligt större och mörkare än andra sabelantiloper, vilket gav den sitt namn. Denna magnifika antilop lever i de öppna skogsområdena och savannerna i centrala Angola, särskilt i de historiska områdena Cangandala och Luando. Under regnperioden rör sig hjordarna till öppnare gräsmarker där färskt gräs växer fram, medan de under torrperioden söker skydd i tätare skogsområden där det finns tillgång till vatten och skugga. Jättesabelantilopen är växtätare och lever främst på gräs, men äter även löv och skott från buskar under torrperioden. Tyvärr är jättesabelantilopen en av världens mest utrotningshotade däggdjur. Efter Angolas långvariga inbördeskrig minskade populationen dramatiskt på grund av illegal jakt och förstörelse av livsmiljöer. I början av 2000-talet trodde man att arten kanske var utrotad, men 2004 bekräftade kamerafällor att små populationer fortfarande fanns kvar. Idag pågår intensiva bevarandeinsatser för att rädda arten från utrotning. Bevarandearbetet inkluderar skapandet av skyddade områden, anti-tjuvjaktpatruller och till och med avelsprogram med uppfödda individer. Angolas regering och internationella naturvårdsorganisationer arbetar tillsammans för att ge denna unika art en framtid. Varje individ räknas, och arten betraktas som en nationell symbol för Angola.
Äventyrssteg • Var den lever
Jättesabelantilopen lever uteslutande i centrala Angola, i områdena kring Cangandala och Luando nationalparker. Deras föredragna livsmiljö är öppen miombo-skog (ett speciellt skogsområde dominerat av Brachystegia-träd) och övergångszoner mellan skog och savann. Dessa områden erbjuder en perfekt balans mellan öppna gräsmarker för bete och skogsdungar för skydd och skugga. Under regnperioden flyttar hjordarna till öppnare gräsmarker där det växer näringsrikt, färskt gräs. Under torrperioden söker de sig till områden nära vattendrag och i tätare skog där vegetation fortfarande finns tillgänglig. Jättesabelantilopen är beroende av permanent tillgång till vatten och drar sig mot kända vattenhål, vilket tyvärr också gör dem sårbara för tjuvjägare som känner till dessa platser.
Äventyrssteg • Året runt
Jättesabelantilopens liv följer tydligt Angolas våta och torra årstider. Under regnperioden (november till april) är födan riklig och hjordarna sprider sig över större områden för att beta på det färska gräset. Detta är också huvudsaklig parningstid, även om parning kan ske året runt. Under torrperioden (maj till oktober) koncentrerar sig hjordarna kring permanenta vattenkällor och måste ofta röra sig längre sträckor för att hitta mat. Kalvarna föds vanligtvis i början av regnperioden när förutsättningarna är bäst för både mödrar och nyfödda.
Äventyrssteg • Familjeliv
270 dagar
1–1
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Jättesabelantiloper lever i små hjordar på 5-30 individer, vanligtvis ledda av en dominant hanne.
Stationär
Endast 200-400 individer kvarstår i naturen
Jättesabelantilopen har de längsta hornen av alla antiloparter i förhållande till kroppsstorleken – de kan bli längre än djuret själv är högt!
Denna art troddes vara utrotad 2004, men upptäcktes igen genom kamerafällor – en av naturvårdens mest glädjande ögonblick!
Hannarnas horn är så imponerande att de användes historiskt som jagttroféer av angolansk kungafamilj, vilket gjorde arten till en symbolfråga.
Jättesabelantilopen kan springa i hastigheter upp till 57 kilometer i timmen trots sina långa, tunga horn.
Kalvarna föds med en rödaktig-brun päls som gradvis mörknar till svart när de blir äldre – fullvuxna honor är mörkbruna medan hannar är kolsvarta.
Det finns bara omkring 200-400 individer kvar i naturen, vilket gör arten mer sällsynt än jättepandan!
Jättesabelantilopen är Angolas nationaldjur och finns avbildad på landets mynt och frimärken.
Djuret har utmärkta sinnen och kan upptäcka faror på långt håll, vilket hjälper det att undvika rovdjur som lejon och leoparder.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.