Iberisk gröngroda

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Iberisk gröngroda (Pelophylax perezi) är en medelstor groda som är vanlig i södra Europa och nordvästra Afrika. Den når en längd på 5-11 centimeter och kännetecknas av sin ljusgröna eller brungrön färg med mörka fläckar och en ljus mittlinje längs ryggen. Hannarna är vanligtvis något mindre än honorna och har kraftiga bakben som är perfekt anpassade för att hoppa och simma. Denna art är nära besläktad med den vanliga gölgrodan men har större och mer framträdande parotidkörtlar (körtlar bakom ögonen). Huden är slät och blank, särskilt när grodan är våt. Färgen kan variera beroende på omgivning och temperatur - grodor i soligare områden tenderar att ha ljusare färger medan de i skuggiga miljöer ofta är mörkare. Buken är vit eller gulaktig utan fläckar. Iberisk gröngroda är en utmärkt simmare och spenderar större delen av sitt liv i eller nära vatten. Den är aktiv under dagtid, särskilt på varma soliga dagar, när den kan ses sitta på stenar eller vattenliljor och sola sig. Arten är känd för sina kraftfulla kvackanden som hannarna använder för att locka honor under parningstiden. Detta kvackande kan höras över långa avstånd och är ett karakteristiskt ljud vid dammar och sjöar i Medelhavsområdet. Som alla grodor genomgår iberisk gröngroda en fullständig metamorfos från ägg till grodyngel till vuxen groda. Äggen läggs i stora klumpar i grunt vatten och utvecklas till grodyngel inom 1-2 veckor. Grodynglen har kraftiga svansar och lever helt i vattnet tills de genomgår metamorfos efter 2-3 månader. Vuxna grodor äter insekter, maskar och andra små ryggradslösa djur, medan grodyngel är växtätare som betar på alger.